Svensk folkbildning är på många sätt unik, men kanske inte alltid av de skäl man tror. Efter fem år med europeiska utblickar har det blivit tydligare vilka styrkor som är värda att värna, skriver Gustav Fridolin, folkhögskollärare och forskare, i en krönika.

På Tornedalens folkhögskola möter läraren Sanna Vähäkangas deltagare från hela landet som vill ta tillbaka sitt språk. Genom distansundervisning i meänkieli hittar de både språket och en gemenskap.

Folkhögskolans finansiärer anpassar stödet för att utbildningsformen ska uppfattas som mer relevant och aktuell. Det kan handla om ökat fokus på yrkeskurser, visar en rapport som Folkbildningsrådet har beställt.

På söndag är det val. Allt snurrar snabbare – samtidigt som politiken blir hårdare. Men bakom utspelen finns konsekvenser som påverkar samhället på riktigt. I dag skriver Maria Maunsbach från en folkhögskola om folkbildning och mjukhet.

Valet närmar sig med stormsteg. Lotta Edholm (L) och Magnus Manhammar (S) lyfter fram vad som behöver prioriteras de kommande fyra åren. Men med den pressade ekonomin befarar Tomas Rosengren, från Sveriges Lärare, att fler folkhögskolor kommer tvingas att läggas ner nästa mandatperiod.

Folkbildningsrådet har utifrån registerdata från Statistikmyndigheten SCB analyserat hur det har gått för deltagare efter yrkesutbildningarna. Resultaten visar att omkring hälften av deltagarna är etablerade på arbetsmarknaden efter ett år, och att andelen fortsätter att öka efter tre år, då en majoritet av deltagarna är etablerade. (pdf)

Drygt hälften av dem som slutfört en eftergymnasial yrkesutbildning på folkhögskola är etablerade på arbetsmarknaden efter ett år. Men skillnaderna mellan utbildningar och deltagargrupper är stora, visar en ny rapport från Folkbildningsrådet.

Folkhögskolan ska höras i valrörelsen. Nu kraftsamlar lärare och deltagare runt om i landet för att visa vad folkhögskolan betyder för samhället, med hjälp av filmer, debattartiklar och en gemensam kampanj i sociala medier.

Musikteaterskolan i Bjärnum går mot nedläggning, men Amanda Lind (MP) hoppas fortfarande på en lösning. Hon anser att skolan borde kunna leva vidare och pekar samtidigt på nedskärningarna inom folkbildningen som en del av problemet.

Tora Vega folkhögskola och Östra Grevie folkhögskola går samman i en ny utbildningssatsning i Landskrona. Under namnet Landskrona folkhögskolor ska de driva flera utbildningar gemensamt och skapa fler vägar till studier och arbete.

Centerpartiet i Västerbotten vill att regionen slutar driva folkhögskola och i stället låta andra utbildningsanordnare ta över. "Om regionens folkhögskolor skulle läggas ner kommer det inte finnas någon folkhögskola i inlandet, så är det", säger Jamal Mouneimne (S).

Efter 40 år tvingas musikteaterskolan i Bjärnum stänga till följd av pressad ekonomi. Samtidigt har folkhögskolorna förlorat 4 000 deltagare på senare år. Efter DN:s artikel riktar Miljöpartiets språkrör Amanda Lind nu skarp kritik mot regeringens hantering av folkbildningen.