Utan folkhögskolan och dess arbetssätt förlorar vi en viktig del i samhället oavsett om det handlar om studier eller utveckling, skriver tidningen Folkhögskolan på ledarplats.

En dubblering av anslagen till Erasmusprogrammet öppnar för fler folkhögskolor att öka sin internationella närvaro. Snart reser Bo Weslien och två av hans kollegor på Sjöviks folkhögskola till Rumänien.

Engagemang, kunskapstörst och – frustration. Med de orden presenterades Linnéa Eliasson, lärare på Ålsta folkhögskola, då hon i våras fick Region Västernorrlands miljöpris för sitt sätt att införliva miljöfrågorna i undervisningen.

Deltagare som går på folkhögskola får starkare självkänsla och utvecklas till mer engagerade samhällsmedborgare. Det visar en ny stor studie.

I april 2020 startade Folkbildningsrådet samlingsprojektet Folkbildning i coronatider. Under den gemensamma rubriken samlar Folkbildningsrådet åtta olika delstudier som på olika sätt belyser studieförbundens och folkhögskolornas förutsättningar och arbete i relation till spridningen av coronaviruset i samhället. (pdf)

Avhopp bland deltagare med låg utbildning, förlorade intäkter men också vissa fördelar med förändrad pedagogik. Det har blivit konsekvenserna för folkhögskolan till följd av pandemin visar en rapport från Folkbildningsrådet.

Pandemin har skapat lite av en pedagogisk identitetskris för folkhögskolan och lett till att folkhögskolepedagogiken kommit i fokus på ett nytt sätt. Det menar Alexandra Söderman, doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet, som skrivit en rapport om hur distansundervisningen lett till nya arbetssätt i folkhögskolan.

I ett konstsim är man mest på ytan men vi dyker djupt. Så säger läraren Kristina Stål-nacke om syftet med konstdyk, som vänder sig till deltagare med intellektuell funktionsvariation. Varje år leder undervisningen till en omfattande utställning.

Nu börjar valåret på riktigt och det är upp till oss som jobbar och verkar inom folkhögskolan att sätta det politiska samtalet om folkhögskolan, skriver tidningen Folkhögskolan på ledarplats.

Totalt finns uppskattningsvis 170 000 unga i Sverige med social ångest, som lever isolerade, och står långt från arbete och studier – så kallade hikikomoris. På Sunderby folkhögskola försöker man hjälpa dessa människor, och drygt hälften har blivit aktiva igen.

För unga vuxna som blivit sittandes hemma i flera år finns nu chansen att komma tillbaka till en meningsfull sysselsättning. Det är Sunderby folkhögskola som för tredje gången ska starta ett projekt riktat till målgruppen.

Efterfrågan på utbildningsplatser på folkhögskolan har ökat. I vårändringsbudgeten för 2021 föreslog regeringen därför en förstärkning av statsbidraget till folkhögskolan med 170 miljoner kronor för 2021.