I ett och ett halvt år har Mats Persson varnat för att identitetspolitiken tystar forskare. Nu visar en utredning att hotet mot akademisk frihet är ett annat, skriver DN på ledarplats.

Varannan forskare och lärare vid svenska lärosäten anser att friheten att styra över forskning och undervisning är hotad. Men hoten består sällan av en tystnadskultur på det egna lärosätet, utan handlar om politisk påverkan, enligt en ny kartläggning.

Bussning av elever är en kontroversiell åtgärd som ibland sätts in för att bryta skolsegregationen. Men det räcker inte att bara skjutsa elever mellan skolor för att deras resultat ska förbättras. Skolflytten måste kombineras med pedagogiska och sociala insatser, visar ny forskningsstudie.

Under de senaste tjugo åren har svensk praktiknära utbildningsvetenskaplig forskning gjort betydande och kontinuerliga framsteg. Men nu hotas plötsligt den positiva utvecklingen i och med drastiska förändringar av finansieringsmöjligheterna. Det skriver Åsa Fahlén och Johanna Jaara Åstrand, Sveriges Lärare.

Tonåringar som är uppkopplade överdrivet mycket har högre skolfrånvaro än andra enligt en stor, finsk studie. Men en bra relation med föräldrarna har en skyddande effekt, liksom att vara fysisk aktiv.

Hur såg svensk pedagogisk forskning ut under år 2023? I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom det utbildningsvetenskapliga forskningsområdet skolan och förskola.

Det fria skolvalet till gymnasiet infördes 1992. Men det visade sig vara svårt för rektorer att se varandra som konkurrenter. Stefan Arora-Jonsson vid Uppsala universitet förklarar hur valet påverkar elevernas inlärning.

För att förskolan ska kunna ge alla barn samma förutsättningar behövs bedömning. Och bäst är att inte bara bedöma själva verksamheten utan även det enskilda barnets utveckling och lärande. Det visar aktuella forskningsstudier av Monica Ehrström och Eva M Johansson.

Forskere ved NTNU har spurt lærere og elever ved seks videregående skoler om erfaringene med karakterdempet hverdag. Resultatene spriker. 

Bostadssegregationen leder till en uppdelad förskola. Att högutbildade föräldrar dessutom, i högre grad, väljer fristående skolor för sina barn späder också på segregationen. Det visar ny forskning vid Uppsala universitet. Men på förskolan Kamomillen i Årsta i Uppsala är barngrupperna blandade – mycket tack vare området runt omkring.

Är du högutbildad? Då är sannolikheten stor att du söker dig till förskolor där barnens föräldrar har liknande bakgrund som du själv har. Segregationen börjar redan i förskolan.