Uppsala universitet får 145 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att rekrytera professor Elisabetta Dejana, som är världsledande inom vaskulärbiologiforskningen.
Den praktiknära skolforskningen behöver stärkas i Sverige. Det anser regeringens särskilda utredare Per Thullberg. Han föreslår därför att det nya Skolforskningsinstitutet bör få egna statliga anslag för att anlita forskare.
Skolutveckling ska stödja lärarna i arbetet, inte enbart vara forskning som lägger ytterligare börda på skolan. Att regeringen nu ändrat sig och vill satsa på skolforskning är en kappvändning som inte imponerar, skriver Ibrahim Baylan (S).
Kompetensen hos de forskarutbildade lärarna utnyttjas inte. "Skolan behöver forskarutbildade lärare, framför allt för att på lång sikt bygga en skola på vetenskaplig grund", skriver Ulla Runesson.
Olika människor kan behöva olika slags undervisning för att lära sig samma sak. Det visar ny forskning. Bilder av hjärnan visar att lärandet är en individuell process hos varje person – och att vi i framtiden kanske måste tänka om helt när det gäller inlärning.
Den tusende avhandlingen att publiceras på Skolportens webbplats blev forskaren Katarina Ribaeus studie om demokrati i förskolan, Karlstads universitet.
Skolan har blivit en av valets viktigaste frågor, och till stor del har debatten i Pisas kölvatten handlat om likvärdigheten i den svenska skolan. Anders Jakobsson, professor vid Malmö högskola, pekar ut det fria skolvalet som en viktig faktor till varför klyftorna ökar.
För att den svenska skolan ska utvecklas behöver den följa nya forskningsrön, lämna katedern och välkomna nya och fler sätt att lära, skriver skolpolitikerna Louise Malmström och Nicklas Rudberg (S) tillsammans med Anders Szczepanski, forskare i pedagogik vid Linköpings universitet.
Arbetsglädjen är en fundamental del av läraryrket. Den skapar en känsla av hemvist och trygghet, och öppnar läraren för olika handlingsmöjligheter. Det slås fast i en aktuell avhandling vid Göteborgs universitet.
Datorer i skolans svenskundervisning påverkar hur gymnasieelever skriver. Eleverna hoppar över förberedelser och förlitar sig helt på stavningsprogram. "Det digitala skrivandet är en helt ny skrivprocess", konstaterar Marie Nordmark, som har forskat kring digitalt skrivande i gymnasieskolan.
Elza Dunkels, forskare vid Umeå universitet, gästtwittrar den här veckan på kontot @sweden. Hon är en av få som får chansen att twittra på Sveriges egna officiella konto som har nästan 70 000 följare. – Jag kommer troligtvis att twittra om min forskning, mitt stora och kaotiska familjeliv och om Umeå, Europas kulturhuvudstad, säger hon.