Ett tvärvetenskapligt projekt på Göteborgs universitet ska göra att forskning om barns inlärningsförmåga utnyttjas mer i klassrumsundervisningen. Nya forskningsresultat når alltför sällan hela vägen dit.

Att kallas hora eller bög. Att få en linjal mellan benen, en hand på bröstet eller rumpan – det är vardag i svenska skolor. Forskning visar att sexuella trakasserier är så vanliga att de utvecklats till ett normaliserat beteende.

Socialdemokraterna vill inrätta ett nytt forskningsinstitut för lärande. – Vi vill ha mer handfast forskning i svensk skola, säger partiets utbildningspolitiske talesperson Ibrahim Baylan (S).

Det räcker inte att ta del av forskningsresultat eller att lyssna på intressanta föreläsare. För att praktiken ska förändras krävs att lärare kollektivt och aktivt söker ny kunskap och utvecklar förmågan att tänka själva.

Politikerna jublar men flera forskare slår bakut. Det handlar om evidensbasering, en metod hämtad från sjukvården som nu gör sitt intåg i skolan.

I den senaste tidens debatter om skolan förekommer allt större krav på mätbara resultat. Men den evidensmodell för vetenskap och forskning som det refereras till har allvarliga brister, skriver professor Karin Dahlberg.

Alla universitetslärare borde ha rätt till egen betald forskning under längre sammanhållande perioder. Det skriver journalisten och författaren Henrik Berggren i en ny ESO-rapport.

Forskningen handlar bland annat om metoder för att förebygga barns och ungdomars psykiska hälsa i förskola och skola. Satsningen är ett samarbete mellan FAS, Formas, Vetenskapsrådet och Vinnova.

Som forskare tar det emot att tillstå det. Ändå måste det sägas. Alla forskningsresultat är faktiskt inte så väl vetenskapligt grundade som man kanske skulle förvänta sig.

En satsning på 700 000 kronor ökar kvaliteten på samarbetet mellan Linnéuniversitetet och landstingen i Kronoberg och Kalmar.

Sverige ska starta ett internationellt forskningsinstitut, Science for life lab, med en omsättning på en miljard om året. Det meddelade utbildningsminister Jan Björklund på en presskonferens på tisdagen.

Var tredje svensk tonåring sover för lite. Och dåliga sömnvanor ger sämre betyg. Sena aktiviteter och datorn är några av orsakerna till att det blir sena kvällar.