Lärare behöver vara med tidigt i forskningsprocessen för att utveckla undervisning, menar två tidigare lärare som i dag leder forskning inom flera ämnen.

Äntligen kom bekräftelsen. Efter att länge ha kämpat i motvind för de ­praktisk-estetiska ämnenas egenvärde i skolan har Maria Ripemo fått Helgepriset på 125 000 kronor för att sprida evidensbaserade ”estetiska lärprocesser” till fler lärare.

Det så kallade skolvalet väcker stort engagemang bland föräldrar i storstäder. Särskilt när barn ska börja högstadiet, som för Malmöbon Jens Nordin vars dotter står inför valet till hösten. Men enligt Hanna Sjögren, docent i utbildningsvetenskap, kan skolvalet riskera att stå i direkt konflikt med skolans positiva inflytande på jämlikheten.

De vaccinationer mot livmoderhalscancer som erbjuds till alla svenska skolflickor skyddar även de kvinnor som väljer att inte vaccinera sig, visar forskning. – Det blir en flockimmunitet som minskar deras risk att drabbas, säger Jiayao Lei, biträdande lektor vid Karolinska institutet, till DN.

Tanken om en skola ledd av forskning borde vara avskräckande för självständigt tänkande människor. Det skriver Mats Alvesson, professor i organisationsteori, och Susanne Dodillet, lektor i pedagogik, i en replik.

Ordföranden för utbildningsutskottet avfärdar våra forskningsresultat som ”akademisk exercis”. Det är oroväckande. Det skriver Andreas Ljunggren och Carina Mood, forskare inom sociologi, i en replik.

Vi behöver använda kritiskt tänkande även inför vetenskapens ”nyheter” och modeord. Man kan nämligen tänka sig att forskare också är människor och gärna vill blåsa upp sin egen forsknings betydelse, skriver Erik Cardelus.