Ökande skillnader i svensk skola samtidigt med vinstuttag är ett moraliskt problem. När Pisa startade för 20 år sedan ansågs Sverige vara ett av de mest likvärdiga skolsystemen bland OECD-länderna, skriver Bitte Gudmundsson (V), m.fl.

Skulle friskolor drivna av aktiebolag läggas ner skulle inte samtliga av landets skolor försvinna. Det skriver Rebecca Roth, ordförande Lärarnas Riksförbund Studerandeförening, LR Stud, i en replik.

Det allra mest slående med rapporten från Nätverket för likvärdig skola är fixeringen vid resurser och ointresset för vad som faktiskt skapar en fungerande skola. Det skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund, i en replik.

För att minska köproblematiken bör fokus vara att få framgångsrika och populära skolor att växa, skriver företrädare för Svenskt Näringsliv, i en replik.

Om man undrar varför fritt skolval var bra att införa kan man lyssna på Kalmars skolpolitiker och -tjänstemän. ”Det blir svårt för oss att organisera oss. Man väljer på andra premisser, magen, känslan, och då hjälper det inte att vi försöker skapa bra skolor”, säger utbildningsnämndens ordförande Lasse Johansson (S).

Ingen blir gladare än jag av att höra att även Moderaterna vill göra upp med friskolereformens avarter. Men alla som läser deras förslag kan konstatera att partiet inte orkar göra upp med sin historia och sina misstag, replikerar ordföranden i riksdagens utbildningsutskott Gunilla Svantorp (S).

Vilket fackförbund skall man vara med i om man är lärare som trivs med friskolor? skriver Jacob Sidenvall i en ledare.

I många länder finns parallella skolsystem: Ett privat med skolor som bara de rikaste har råd att skicka sina barn till, och ett för alla andra, skriver Eskilstuna Kuriren på ledarplats.

Kö uppstår för att vissa skolor är populära. En lösning hade förstås varit att i stället öka antalet skolplatser i dessa skolor. Men sådana förslag lyser med sin frånvaro, både från regering och fackförbund, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund, i en replik.

Ju längre utbildning föräldrar har desto längre kötid till skolorna deras barn går i. Det visar en ny undersökning av lärarfacken. Nu presenterar de tre förslag om hur kötid ska slopas till förmån för andra sätt att sortera elever till skolor.

Lärarfacken vill ändra antagningen till friskolor genom att ta bort kötid som urvalskriterium – för att minska skolsegregationen. "Det är inte svårt att genomföra och det är alldeles självklart att vi ska göra det", säger skolexperten Per Kornhall.

Lärarfackens ordförande: Kötid som urvalskriterium bidrar till den skolsegregation som uppstått med friskolereformen. För att minska de segregerande effekterna måste skolvalet regleras om med en skolvalsperiod kombinerat med förändrade urvalsregler och likvärdig information till alla.