Anser inte artikelförfattarna att det är problematiskt om skolor delar upp barn efter religiös och social härkomst så att skolan inte blir en social och kulturell mötesplats, skriver läraren Anders Andersson.

Är det friskolornas fel att vi har problem med att få rättvisande betyg i skolan, eller finns det andra skäl? Vilka är lösningarna? Hannes Theander, Skolverket, Björn Tyrefors, Institutet för Näringslivsforskning och Roger Karlsson, Academedia, samtalar med Mattias Svensson om glädjebetyg och kunskapsmål. (webb-radio)

Om beslutet att Römosseskolan får öppna igen står fast, kan det i förlängningen försvåra för Skolinspektionen att stänga andra skolor som misskött sig.Det uppger Skolinspektionen i ett överklagande till kammarrätten.

Friskoledebatten tar en oproportionerligt stor del av skoldebatten, skriver Martin Tunström på ledarplats.

Socialdemokraterna utmålar alla som står upp för landets friskolor för lobbyister. Syftet är att misstänkliggöra alla som värnar om den valfrihet som familjer har i dag, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund, i en replik.

En kommun som inte vill att en ny friskola ska öppna får sällan gehör. Under 2021 lyckades ingen kommun stoppa en fristående grundskola från att öppna. "Det är ganska långtgående och höga beviskrav", säger Carin Clevesjö, Skolinspektionen.

”Liberalernas skolvalsupplägg liknar ett biljettsläpp till Håkan Hellström”, skriver Emma Fastesson Lindgren, förbundsordförande S-studenter.

Det spelar ingen roll om friskolor gör strålande kunskapsinsatser i tuffa miljöer. De ska ändå bort eftersom de är friskolor. Det vore sorgligt om S löper den vägen för långt ut. Vid vägens slut väntar bara väljarglesa och rangliga ideologiska kulisser, skriver Widar Andersson på ledarplats.

Sveriges riksdag antog enhälligt en språklag 2009, varefter även Island och Norge i Norden har antagit språklagar. Men har denna språklag förmått dämma upp för engelskans fortsatta expansion på svenskans bekostnad? Språkförsvarets svar är nej, skriver Språkförsvarets styrelse. 

Idén om vinstbegränsningar, gemensamma kösystem och tankar om att stärka det svenska språket redan i förskolan pekar ändå på att skolklockan fått den sovande att vakna, skriver Martin Tunström på ledarplats.

Moderaterna gör nu ett seriöst försök att styra upp skolpolitiken i Sverige. På DN Debatt (18/2) drar partiledaren Ulf Kristersson upp huvudlinjerna i några viktiga reformer som kan ge kunskap och stabilitet i hela skolsystemet, skriver Widar Andersson på ledarplats.