Skolan har flera allvarliga problem. Men när S-politikerna tar upp frågan vill de ha sänkt skolpeng för friskolorna och omfördela elever mellan skolor. Detta är inga bra lösningar, skriver M-politiker i en replik.

Borgerligheten bör ta till sig av kritiken mot de vinstdrivna skolkoncernerna. Samtidigt är vinstfrågan bara en mindre del av skolans övergripande problem med segregation, arbetsmiljö och försämrade kunskapsresultat, skriver Håkan Boström på ledarplats.

I en replik till mitt debattinlägg i GP försöker Markus Larsson möta mina argument. Tyvärr inleder han med att försöka misskreditera mig på ett ohederligt sätt, skriver Bijan Fahimi, VD Tellusgruppen.

Marknadiseringen av skolan framställs ofta som ett naivt misstag. Det som skulle skapa pedagogisk mångfald kapades av riskkapitaliser och stora koncerner. Men bakom reformen fanns starka krafter som ville överföra verksamhet från det allmänna till privata företag. Men nu har även systemets tidigare förespråkare börjat knorra, skriver Johan Enfeldt på ledarplats.

Det är förståeligt att borgerligheten ser friskolereformen som sitt eget älskade barn, nästintill ofelbart. Men det är verkligen dags att se sanningen i vitögat om friskolor och vinstuttag. Vi kan inte vara så naiva, skriver CUF:s skolpolitiska talesperson Caroline von Seth.

För likvärdigheten spelar det ingen roll om vi förbjuder friskolor från att plocka ut vinst. Inte förrän vi ser en skola för vad den verkligen är kan vi utforma en politik som främjar den.”, skriver Axel Johansson Palmkvist, gymnasielärare, magister i utbildningsvetenskap.

Marknaden består av människor. Därför går den inte heller att förbjuda. Inte ens när det handlar om skolan, skriver Petter Birgersson på ledarplats.

Friskoledebatten handlar om medelklassen. Den kommer att göra vad som står i dess makt för att se till att deras barn får en bra skolgång, oavsett vad en Reepalu- eller Åstrandutredning försöker åstadkomma, skriver Smedjans krönikör Fredrik Johansson.

Det finns en paradox som friskolemotståndarna inte klarar av. Om problemet med köerna till vissa skolor anses vara så pass stort att man behöver lotta ut platserna, så kan ju inte dessa skolor vara så dåliga att man bör avveckla dem? skriver Gunnar Hökmark, Tankesmedjan Frivärld.

Kritiken mot skol­marknaden som nu lyfts fram av lärare och forskning reducerar M och SD nonchalant till socialism. Då har alla länder socialistiska skol­system utom Sverige, skriver Lena Rådström Baastad och Gunilla Svantorp, S.

Den så kallade marknadsskolan handlar inte bara om vinstuttag, utan också om hur människor påverkas på djupet. Bitterheten som uppstår hos systemets verkliga förlorare kan få stora konsekvenser för samhällets, skriver Lisa Irenius i en krönika.