I England måste överklassen betala för sina särskolor. Men i Sverige ska de tvärtom få betalt, enligt en ytterst säregen politisk idé. Därför kunde Ulf Kristersson inte ge sig på ens islamistiska privatskolor. Eftersom det handlar om högerns grundläggande strategi för ett nytt klassamhälle, skriver Jan Guillou.

Det är inte kommunism att föreslå en tillbakagång till en skola liknande våra grannländers, skriver DN på ledarplats.

Skoldebatten har tagit ny fart. Den handlar mycket om de stora friskolekoncernerna som expanderat kraftigt de senaste åren. Idag har friskolornas marknadsandel ökat betydligt. Idag går 15 procent av eleverna i grundskolan på en friskola. På gymnasiet är motsvarande siffra 28 procent.

Friskolorna föreslås få lägre ersättning för att eleverna i kommunala skolor ska få en bättre chans, enligt en ny utredning. Men problemen i den svenska skolan beror inte på storleken på skolpengen, anser Kristina Axén Olin, utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna.  

Det är svårt att göra sig kvitt misstanken att vissa politiker månar mer om skolkoncerner än om skolelever, skriver Anders Q Björkman i en krönika i SvD.

Danmarks regering vill förbjuda privata förskolor att ta ut vinst. Förslaget finns en budgetuppgörelse som Socialdemokraterna ingått med flera stödpartier, enligt Jacob Mark, gruppledare för Socialistisk Folkeparti.

Systemet är riggat för giriga skolkoncerner, skriver Aftonbladet på ledarplats.

Karin Pettersson: När vinsterna ifrågasätts mobiliserar näringslivet – och då finns hur mycket pengar som helst.

Det borgerliga marknadsexperimentet i den svenska skolan har misslyckats. Medan högern väljer att ta skolkoncernernas sida sätter vi socialdemokrater eleverna och kunskapsuppdraget först, skriver S-politiker i Stockholm.

Regeringens gymnasieutredare Lars Stjernkvist vill kapa friskolornas etableringsfrihet och införa kommunalt veto för nya friskolor som riskerar att öka kommunens kostnader. "Det påverkar investeringsviljan", säger Ulla Hamilton, Friskolornas Riksförbund

I debatten om skolans problem handlar det mesta om the usual suspects – Göran Perssons kommunalisering och regeringen Bildts friskolereform. I själva verket har vi bakom oss flera decennier av dåliga beslut, kunskapsfientlig pedagogik och missriktade reformer. I tre artiklar beskriver Håkan Lindgren några av de beslut som systematiskt har försämrat den svenska skolan.

Äntligen synliggörs systemfelet där vinstdrivande friskolor tillåts bli rika på skattemedel samtidigt som de bidrar till samhällets ojämlikhet, skriver Lina Stenberg på ledarplats.