Friskoledebatten i Sverige handlar ofta om valfrihet, men vad händer egentligen med de som aldrig fick välja? skriver Lotta Ilona Häyrynen på ledarplats.

Ett etableringsstopp för konfessionella skolor riskerar att leda till diskriminering och extremism. Att förbjuda en hel kategori skolor baserat på enskilda problem är dessutom varken rättssäkert eller genomförbart, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Företag i skattefinansierade branscher borde leda självsaneringen för att lyfta kvaliteten. De seriösa friskolorna borde se till att höja sig över mängden, skriver Petter Birgersson på ledarplats.

”Blöjdomen” riskerar att leda till sänkt kvalitet i barnomsorgen. Situationen kan bli särskilt katastrofal för fristående förskolor. Kommunerna måste nu fatta beslut om att öka bidraget till förskolorna med den merkostnad som blöjorna innebär, skriver Mimmi von Troll, vd FSO.

All kritik mot friskolor till trots – det är rätt få som vill tillbaka till en tid när kommunen bestämde var varje barn skulle få sin utbildning och bara överklassen hade möjlighet att välja något annat. Men det betyder inte att dagens modell fungerar perfekt, vilket många har påpekat, skriver Susanne Nyström på ledarplats.

1995 gick Sverige med i EU. Det var inte bara det att vi slapp pass när vi åkte ut i Europa, vi blev också delaktiga i ett all-europeiskt rättssystem, skriver Bo Herou (KD).

I somras drog Skolinspektionen in tillståndet för Elma school i Rågsved med motiveringen att ägaren inte är lämplig att driva skola. Då överklagade ägaren och begärde att beslut skulle ”inhiberas” i väntan på att Förvaltningsrätten tar upp målet. Det gör att skolan fortsätter som vanligt och rekryterar nya elever.

Anna Ekströms missvisande framställning av utredningen om konfessionella friskolor sänder signaler om att hanteringen av frågan håller på att gå överstyr. Det skriver Ulf Jonsson, jesuitpater och professor.

Redan 2013 var riksdagens partier överens om att offentlighetsprincipen ska gälla även i privat ägda skolor. Men ännu har inga regler ändrats. Och det finns inte längre någon tydlig majoritet i riksdagen för att införa en offentlighetsprincip. Flera partier som då skrev under på överenskommelsen, har ändrat sig eller tvekar.

Vi välkomnar att vårt förslag om etableringsstopp för konfessionella skolor snart kan bli verklighet. Men de aviserade förslagen kommer inte åt extremisterna som driver skolor, skriver Roger Haddad (L).

Utredningen om konfessionella skolor kommer med bra förslag men drar ändå fel slutsats. Det har nämligen förbudsivrande politiker bestämt, skriver DN på ledarplats.

Etter å ha sammenlignet ulike inntaksmodeller i videregående skole i Oslo, er forskerne sikre: Karakterbaserte inntak gir uten sammenligning størst segregering.