Är rätten att tjäna pengar på skola och undvika mörkhyade viktigare än samhällets demokratiska fundament. Den frågan är kuslig att vi behöver ställa oss i Sverige idag, skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Det fria skolvalet ska finnas kvar, men det behöver göras om för att motverka segregationsproblemen, skriver Liberala ungdomsförbundet.

I mars kommer ett lagförslag som rör skolan och äldreomsorgen. Detta får allvarliga konsekvenser för företagens möjligheter att verka, och för de hundratusentals medborgare som utnyttjar deras tjänster, skriver Carola Lemne och Karina Folkesson, Svenskt näringsliv.

Ambitionen om mångfald bland skolorna har misslyckats. Friskolereformen har visserligen inneburit fler alternativ för föräldrar, men de flesta skolor ägs ändå av stora koncerner som plockar ut miljoner i vinst, skriver Therese Gouvelin, Krister Johansson och Maria Mannberg från LO.

Atheneskolan på Gotland som ägs av den vinstdrivande skolkoncernen Academedia, är en av de verksamheter som omfattas av förslaget om begränsningar av vinster i välfärden.

Engelska skolan finns i dag i hela landet, i svaga och starka socioekonomiska områden. Skolan har 24.000 elever. 160.000 registrerade står i kö för att komma in. Det är en och en halv årskull. I sin nya roll som gymnasieminister vill Anna Ekström lägga ner Engelska skolan, skriver PM Nilsson på ledarplats.

Valfriheten i skolan är önskvärd och många elever är nöjda både i fristående och kommunala skolor. Men skolans problem kommer inte att lösas genom regeringens och Vänsterpartiets lagförslag om vinstbegränsning, skriver Jakob Amnér, Sveriges elevråd – SVEA.

De här kommunerna verkar ointresserade av att ge friskolorna och de elever som går där de villkor de har rätt till. Felen som begås beror på såväl bristfälliga processer som på att kompetens saknas, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Gymnasieminister Anna Ekström vilseleder tittarna, när hon i söndagens ”Agenda” i SVT säger att skolföretag även med regeringens vinstbegränsning kommer att ha stora möjligheter att fortsätta verka, skriver Tobias Wikström på ledarplats.

Gabriel Heller-Sahlgrens statistik pekar på att friskolekoncernerna bidrar till en sämre skolmiljö för elever, om man ser till alla skolans elever i en kommun. Det kan utläsas av statistiken i hans rapport, skriver Boel Vallgårda, utredare med 25 års erfarenhet av resursfördelning till skolor i Uppsala kommun, i en replik.

När jag i våras skulle ansöka till gymnasiet så valde jag en kommunal skola. Den verkade bra och det var den säkert för vissa men när jag kom dit så gick jag där i fem veckor och trivdes inte alls. Det skriver Alexander Fridriksson, MUF Kronoberg.

Friskolor behandlas väldigt olika av olika kommuner. Vissa kommuner fattade beslut redan i september, andra flera månader in på det nya året. En del kommuner gör skillnad på olika friskolor beroende på i vilken kommun de ligger. Det skriver Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund.