Att inget annat land vill kopiera den svenska friskolemodellen är inte så konstigt. Omvärlden förstår att privat vinstjakt inte kan förenas med en framgångsrik och likvärdig skola, skriver Daniel Swedin på ledarplats.

Vinstdrift leder med automatik till uppköp och sammanslagningar av skolor, menar LO i en ny rapport. Och till lägre lärartäthet. Den är mer än 40 procent lägre i Internationella engelska skolan och Kunskapsskolan än i kommunerna.

Sedan 90-talet har Sverige som enda land i världen tillåtit privata ägare att plocka ut obegränsade vinster ur skattefinansierade skolor. Privata företag kan öka sina vinster genom att locka till sig de ”lättaste” eleverna och spara på personal, lokaler och utrustning. Samtidigt har skolresultaten sjunkit och klyftorna mellan elever ökat (pdf).

Den svenska friskolemodellen bygger på att alla elever och föräldrar oavsett storleken på plånbok får välja. I de flesta länder är det en lyx förbehållen de bättre bemedlade. LO:s häxjakt på valfriheten och välfungerande populära skolor är ett svek inte minst mot de egna medlemmarna.

Regeringen och LO: Fler partier borde inse att friskolereformen har slagit helt fel.

På tio år ökade rörelseresultatet i Sveriges fem största friskolekoncerner med 500 procent. De största växte genom att sluka de mindre. Pengarna till fortsatt maktkoncentration och vinstuttag skapas främst genom att fler elever tvingas dela på varje lärare.

LO:s rapportutspel om friskolorna är ”helt oseriöst”. Det anser Svenskt Näringsliv, under sitt tidigare namn SAF en drivande kraft bakom friskolereformen 1992.

LR Stockholm demonstrerar mot skolledningen och Academedia utanför Sjölins gymnasium. "Att ge sig på ett skyddsombud som protesterar är som att kasta sten på blåljuspersonal," säger Ragnar Sjölander på LR Stockholm.

I en rapport från Svenskt Näringsliv, Mer än bara prov – mjuka utfall i kommunala och fristående skolor, försöker Gabriel Heller-Sahlgren visa att fristående skolor är bättre än kommunala. Men det stämmer inte – några sådana slutsatser går inte att dra från underlaget, skriver Sten Svensson och Daniel Suhonen, idéinstitutet Katalys.

Antalet barn och unga i Sverige ökar. Det leder till ökade lokalkostnader för skolan. För att kommunerna inte ska behöva betala oskäligt höga ersättningar till fristående huvudmän, som inte har lika höga kostnader för sina lokaler som kommunen har till följd av nybyggnation eller renovering, gör regeringen nu ett förtydligande kring reglerna för lokalkostnader.

Många kommuner växer och bygger därför nya skolor. Men friskoleägare kan inte räkna med att kommunernas ökade lokalkostnader innebär högre ersättning till friskolorna. Det är innebörden av ett beslut som regeringen har fattat.

Nordic International School i Norrköping har av Skolinspektionen tvingats ta bort kravet på skoluniform ur skolans ordningsregler.