Ibrahim Baylans (S) förslag om en gemensam kö till kommunala och fria förskolor riskerar att slå ut många mindre fristående förskolor i hela landet. Kvar blir de stora koncernerna, är det vad Socialdemokraterna vill? Det skriver Mimmi von Troil, vd, FSO, Fria förskolor.

De stora friskoleföretagen växer sig större. Under 2013 hade de åtta största intäkter på 9 miljarder kronor, en ökning tio procent jämfört med 2012, och vinsterna ökade till sammanlagda 330 miljoner kronor före skatt, jämfört med en förlust på 50 miljoner kronor ett år tidigare.

Varje kommun ska ha en gemensam kö till alla förskolor, menar Socialdemokraterna. Partiet vill lagstifta om att fristående förskolor inte får ha egna köer.

Elever som NT talat med säger sig trivas på Plusgymnasiet i Norrköping.

Arbetsbördan har minskat lite och Plusgymnasiets ledning har lagt in mer planeringstid som underlättar. Plusgymnasiet i Norrköping har fått mycket kritik men en del av lärarkåren försvarar sin skola.

Socialdemokraterna presenterar nu ett förslag om att det ska vara obligatoriskt med kommunalt administrerad gemensam kö för kommunala och fristående förskolor. Friskolornas riksförbund är öppna för en sådan diskussion, men en grundläggande förutsättning är full transparens.

Det går inte att bevisa att någon av riksinternatskolorna försökte lura till sig statliga bidrag. Därför läggs förundersökningen ned.

Skolan är en av de stora valfrågorna, sägs det. Ändå är de allra flesta överens om en väsentlig grundprincip: Friskolorna och det fria valet är här för att stanna, skriver Erik Helmerson.

Det är betydligt vanligare att friskolor etablerar sig i ekonomiskt välmående områden. Det säger nationalekonomen Jonas Vlachos.

Efterfråga och lönsamhet styr var friskolor väljer att etablera sig.

Friskolornas riksförbund gör tummen ner för förslaget att ge anställda i friskolor ett starkare meddelarskydd. Företagshemligheter riskerar att läcka ut till medierna om förslaget genomförs, anser förbundet.

När skolor drivs som företag, börjar de också göra riskanalyser enligt samma ekonomiska principer. Resultatet blir att vissa elever ses som ekonomiska risker och därmed blir oönskade eller i värsta fall bortvalda. Det skriver forskarna Anneli Frelin, Walter Gershon & Jan Grannäs.