Efter den senaste tidens konkurser och skolnedläggningar uppmanar nu Skolinspektionen föräldrar att bli ännu mer aktiva som konsumenter. Orimligt, menar föräldrar.
För de unga vuxna som har vuxit upp i det nya, friare Sverige är möjligheten att välja skola en självklarhet och vinstfrågan inte speciellt viktig, enligt en ny TNS Sifo-undersökning. Det skriver Urban Svanberg, regionchef Svenskt Näringsliv.
Efter sommaren har debatten om skolan fokuserat på skolor som tvingas lägga ner och som har riskkapitalbolag som ägare. Det är många som försökt koppla nedläggningar till friskolereformen. Men en naturlig förklaring är att vi de senaste fyra åren har 20 000 färre elever.
Friskolekoncernen JB Education gick i konkurs i somras. För att bättre kunna granska friskolornas ekonomi har Skolinspektionen begärt fem miljoner kronor av regeringen.
Flera av de nya huvudmännen som tar över efter JB Education är nystartade företag utan ekonomisk historia. Ett gör redan förlust. Skolinspektionen begär nu 5 miljoner kronor för att bättre kunna granska friskolornas ekonomi.
Risken är stor att fler friskolor kommer att gå i konkurs de kommande åren. Det tror Skolinspektionens generaldirektör Anne-Marie Begler. Konkurrensen har ökat och eleverna blivit färre.
Fler svenska friskolekoncerner möter hösten med att stänga gymnasieutbildningar. En av dem är Cybergymnasiets ägare PPS, som trots förlust på flera miljoner och låg soliditet kör vidare.
Den svenska skolan har blivit ett experiment i marknadsekonomi. I en rapport konstaterades det nyligen att det svenska, marknadsdrivna skolsystemet är extremt – i världen, skriver Göran Greider.
Elever på friskolor har rätt att fullfölja sin utbildning, även om skolan läggs ner. Det måste den som driver verksamheten, den så kallade huvudmannen, stå för. Men om denna går i konkurs gäller inte längre denna rätt.