Friskolepolitiken har skapat en bubbla inom gymnasieskolan som nu spricker. Eleverna är de största förlorarna men även samhället drabbas, skriver företrädare för Nätverket för en likvärdig skola.

I slutet av maj fick 15 000 elever beskedet att deras skola ska läggas ned eller säljas. Kent Werne berättar om John Bauers succéartade uppgång och skandalomsusade fall.

De senaste åren har riskkapitalbolaget Axcel tjänat en kvarts miljard på JB:s gymnasieskolor. När tiderna såg tuffare ut valde man att dra sig ur.

Conni Jonsson är vd för det största riskkapitalbolaget i den svenska skolbranschen. Han ser inga problem med att han gör jättevinster på sina friskolor.

Att JB Education avvecklar sin verksamhet visar, enligt vd Anders Hultin, att systemet fungerar. Så kan bara den resonera som utgår från företagens egenintresse, inte elevernas rätt till utbildning, skriver Jonas Sjöstedt (V).

Förra veckan blev det klart att JB Education, tidigare John Bauer, lägger ned hela sin skolverksamhet och att Praktiska lägger ned åtta av sina gymnasier. Problemen med dagens skolväsende sätts i blixtbelysning, skriver Irene Wennemo.

John Bauer-skolornas försäljning eller nedläggning i förra veckan har satt fokus – faktiskt även i den brittiska debatten – på den absurda bolagiseringen av den svenska friskolesektorn, skriver Torsten Kälvemark på Aftonbladet Kultur.

John Bauers exempel visar att friskolesystemet fungerar. Vi har på många platser inte hållit den kvalitet som krävs, skriver företagets vd Anders Hultin.

”Från toppåren 2007-2008 sjunker antalet gymnasieelever fram till 2015-2016 med en fjärdedel.” skriver Dagens Samhälle (DS) i veckans nummer. Självklart påverkar det gymnasieskolornas ekonomi och framtidsplaner, skriver Maria Ludvigsson.

Friskolor måste kunna garantera att eleverna får slutföra sin utbildning, tycker Miljöpartiet. Därför bör nya krav om ekonomisk buffert ställas på den som vill starta en friskola, föreslår partiet.

Men om vi vill vara säkra på att alla barn och unga får en bra utbildning, och att det fria skolvalet inte får några oavsiktliga förlorare, kan vi inte enbart sätta vår tillit till konkurrensen och valfriheten, skriver Katrineholms-kuriren.

För ett år sedan levererade Skolinspektionen förödande kritik. Granskningen rörde nio av JB-koncernens gymnasieskolor. Studieresultaten var usla och det mesta av det som borde utmärka en bra skola saknades. Att både lärare och elever sedan dess har flytt är inte märkligt, skriver Annika Ström Melin.