En friskoleledare kallar elever med adhd för ruttna äpplen och flera friskolor väljer bort elever med dåligt rykte. Lärarförbundet rasar nu mot uppgifterna som från kvällens Uppdrag granskning i SVT.

Profilskolans vd i Stockholm, Greger von Sivers, säger i en dold inspelning att han vill skydda de ”fina” eleverna på skolan från dom stökiga. Han pratar om ruttna äpplen och cancersvulster.

De Västsvenska rektorerna har olika förklaringar till hur särbehandlingen av intagningarna har gått till. Vittraskolans rektor Annika Simonsson-Bergqvist är den enda som säger att skolan gjort fel.  

Flera friskolor i ­Sverige ­ratar elever med dåligt rykte som söker till dem. Det avslöjar ”Uppdrag granskning” i kvällens ­program. – Jag är på rak svenska förbannad, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP) till program­ledaren Janne Josefsson.

Friskolorna ska vara öppna för alla, på lika villkor. Men Uppdrag granskning avslöjar hur skolor väljer bort studiesvaga och stökiga elever – till förmån för elever som är mer önskvärda.

Flera friskolor bryter mot lagen och sorterar bort elever med dåliga förutsättningar till förmån för mönsterelever. - Det är som ett ruttet äpple bland andra äpplen, säger Greger von Sivers på Profilskolan om barn med adhd.

Svenska friskolor väljer bort elever som inte är studiemotiverade. Detta trots att lagen säger att friskolor måste vara öppna för alla. Det gäller bland annat två grundskolor i Stockholmsområdet. Det framgår av SVT:s Uppdrag Granskning som sänds ikväll.

Vi välkomnar 'Uppdrag gransknings' test av friskolorna - nu är det vårt ansvar att i varje handling stå upp för en öppen skola, skriver Claes Nyberg, vd för Friskolornas riksförbund, i en debattartikel.

Kommunerna har att lära av friskolekoncernerna. Det skriver Tobias Krantz och Anders Morin, Svenskt Näringsliv, i en debattartikel.

200 gymnasiefriskolor har inte lämnat in slutbetygen i enlighet med lagen. ”Beror på bristande tid och resurser” säger Anna Landehag, rektor på Kopparlundsgymnasiet i Västerås.

Sverige har ett extremt skolsystem där alla delar behöver ses över: etableringsfriheten, skolpengen, vinstintresset och det fria skolvalet. Det sistnämnda är sannolikt här för att stanna, men man måste hitta sätt att mildra effekterna, skriver Expressen på ledarplats.

Deeqo Hussein har betyg för att kunna plugga retorik i USA – men inte betygsdokumentet som bevisar det. Och eftersom hennes gymnasieskola gått i konkurs finns det ingen som kan hjälpa henne att ta fram rätt papper.