Lär sig eleverna mer om vi slopar F-betyget? Är läskrisen ett hot mot demokratin? Hur vänder vi Pisa-tappet? Almega Utbildning tar sig an bildningsuppdraget i svensk skola i ett seminarium om den högaktuella betygsutredningen och fallande kunskapsresultat i Pisa (webb-tv).
SVAR PÅ INSÄNDARE. Den valfrihet och mångfald av skolor som friskolereformen lett till är värd att försvara. Lösningen på den svenska skolans problem är inte att ta bort väl fungerande friskolor, skriver Lotta Krus, grundskolechef på Academedia, och Robin Kirk Johansson, skolchef på Internationella engelska skolan.
Jensen inför som första större huvudman i Sverige en plan för skrivstil för alla elever. Planen innefattar träning från förskolan och uppåt i grundskolan för att varje elev ska ges möjlighet att utveckla en prydlig handstil och kunna skriva korrekt.
Det var inget fel på friskolereformens syfte att skapa alternativ till offentligt drivna skolor. Det var systemets utformning och skolbolagen med vinstsyfte som gjorde att det började gå snett, skriver Anna Olskog, Sveriges Lärare.
När Damian Brunker kom till skolan i Eskilstuna var det kaos. I närområdet pågick ett gängkrig. ”Berättelserna är hemska och det gör fortfarande ont att tänka på dem”, säger han. Men när han försökte bygga upp verksamheten blev byråkratin ett hinder. Trots det lyckades han.
Vi inom skolan förväntas ständigt lösa allt som är fel i samhället, men vårt fokus borde vara på vårt huvuduppdrag: att forma morgondagens samhällsmedborgare. Det skriver Charlotte Friberg och Niclas Fohlin, Academedia grundskolor och integrerade förskolor.
Genom pratet om vinststopp underminerar Liberalerna den politik som de själva driver, och som faktiskt skulle kunna lösa de problem som den svenska skolan lider av. Det skriver Lovisa Lanryd, välfärdsansvarig på Timbro.