Vartannat barn med npf klarar inte av att vara på fritidshemmet, enligt en enkät som intresseorganisationen Attention gjort bland föräldrar. Otillräckliga anpassningar och en stökig miljö är vanliga hinder. – Ett problem är också de stora barngrupperna, säger Hanna Almcrantz, förstelärare i fritidshem.

Våld mot lärare i fritidshem behöver mötas med organisatoriska förändringar, visar Julia Wester i sin avhandling. – Pedagogerna måste få tid för planering och att kartlägga vilka situationer som är svåra för barnen och som gör att de känner sig trängda och använder våld, säger hon.

Att aktivt försöka få in föreningslivet i socio­ekonomiskt utsatta områden kan ge mellan­stadiebarnen en rikare fritid – men då måste deras åsikter och önskemål lyssnas in. Det visar Sara Anderssons studie.

I skolans kontakter med vårdnadshavare måste fritidshemmet sluta spela andrafiol. Det bestämde Irina Eriksson, lärare i fritidshem, och införde såväl inskolning som utvecklingssamtal också för fritidshemmet.

Elevernas önskemål om en ny Pokémonaktivitet blev starten för de uppskattade tipspromenaderna på skolgården. De blev dessutom utmärkta tillfällen för samarbete mellan yngre och äldre elever.

Blir barnen osams när de leker gör pedagogerna bäst i att inte lägga sig i, menar Andreas Lieberoth, docent i utbildningspsykologi. – Barnen behöver lära sig att reda ut sina konflikter själva, säger han.

Trygga fritidshem är en av samhällets bästa investeringar. Fler vuxna och mindre grupper skulle göra det möjligt att förebygga våld, mobbning och utanförskap, stärka elevernas empati och självkänsla, skapa lugnare skoldagar och ge hjälp i tid till elever i behov av stöd, skriver undertecknarna.

Utvecklingsarbete är ett ämne nära mitt hjärta. Men det finns enormt mycket att tänka på innan alla har packat sina väskor, hittat sina biljetter, köpt sin kaffe och klivit på tåget mot förändring, skriver krönikören Sofia Grimm.

Vad skulle du vilja göra mindre av i ditt arbete? Och vad vill du göra mer av? Vi bad tre lärare i fritidshem svara.

Andelen mellanstadiebarn som är inskrivna på Stockholms stads fritidsklubbar har ökat med 17 procentenheter sedan man slopade avgiften – och i vissa stadsdelar har ökningen varit ännu större.

Vill politiker stoppa gängens rekrytering av barn räcker det inte med hårdare straff. De måste också säkra fritidshem för alla, skriver Linnéa Holmberg, Stockholms universitet.

Fritidshemmet har något aktivistiskt över sig. Det är som att ända sedan vi äntrade skolans värld har vi tvingats skrika för att behålla vår identitet och när det påtalas möts det av en organisation som tycker man är jobbig, skriver läraren i fritidshem John Svedling.