Några upproriska fritidspedagoger bildar nu en riksförening för fritidspedagoger. – Det finns ett missnöje med Lärarförbundets agerande för fritidspedagogerna, säger Mikael Andersson.

Fritidshemmen i Linköping har granskats av den egna yrkeskåren. En hög och likvärdig kvalitet är målet. Samtidigt har deltagande fritidspedagoger fått kompetensutveckling och en karriärmöjlighet.

Inget pedagogiskt innehåll och flera fall av stressrelaterad ohälsa hos personalen. Kritiken mot fritidshemsverksamheten i Gällivare är svidande och nu får facket stöd av Arbetsmiljöverket.

Nedskärningarna i fritidshemsverksamheten gör att många föräldrar känner oro när deras barn vistas i fritidshemmet. Det visar en nationell enkätundersökning.

Det var en helt vanlig dag på jobbet på fritidsgården i Kvidinge som Nermina Lukač upptäcktes och sen fick huvudrollen i Gabriella Pilchers kritikerrosade film "Äta sova dö".  

400 000 barn är inskrivna i en fritidsverksamhet som får allt mindre resurser. Nu måste skolledarna sätta ned foten, säger fritidspedagogen Hadar Nordin.  

Tid och utrymme. Det, och sin egen närvaro, ska skolledaren ge pedagogerna, säger rektorn Anders Eriksson. Han ser fritidshemmet som den plats där kunskaper befästs.

Minskade anslag och större barngrupper gör det allt svårare för fritidspedagogerna att bedriva kvalitativt bra verksamhet.

Lärarlegitimation är en ickefråga på SFO i Danmark. Den minskade personaltätheten är däremot en het potatis. Liksom integreringen av barn med särskilda svårigheter.

Personalen på Igelboda skolas fritidshem i Nacka kände frustration över hur arbetet bedrevs. Våren 2009 började ett utvecklingsarbete som förändrade deras syn på lek. "Barn som är bra på lek har lätt för att umgås med andra och förstår och accepterar skolans organisation och krav", säger fritidspedagogen Per Wetterblad.  

Den största skillnaden mellan finska eftis och svenska fritidshem är att eftis oftast inte har något samarbete med skolan. Den största likheten är närheten mellan barn och personal.

Vi ser en ökad institutionalisering av barndomen i dag, menar den norska forskaren Maria Øksnes. De vuxna tänker bara på vad barnen kommer att ha användning för i framtiden, inte på det liv barnen lever i dag, säger Maria Øksnes.