Viktoria Eriksson, som har diagnosen selektiv mutism, pratade inte under hela sin nioåriga grundskoletid. På uppropsdagen på Ökna lantbruksgymnasium överraskade hon både sig själv och sina föräldrar genom att svara högt på en fråga. Hennes föräldrar berättar om kampen med diagnosen.

De utgör drygt tio procent av alla barn, men de glöms ofta bort: Elever med svag teoretisk begåvning, eller ”gråzonsbarnen” som de kommit att kallas i debatten. "Vi måste våga prata om den här gruppen, vi måste se de här barnens verkliga utmaningar", säger skolpsykologen Jenny Vidarsson som skrivit en bok om dem.

As a researcher in autism and education and a former secondary school teacher, it took me a while to realise that autistic school staff were rarely included in conversations about inclusion and diversity in schools, writes Rebecca Wood, Senior Lecturer in Inclusive Education, University of Glasgow

Barn som har svag teoretisk begåvning ges felaktiga adhd-diagnoser och medicineras i onödan. Det är ett farligt svek. Det skriver Expressens ledarredaktion.

Ida Fastén och Petra Karlund, lärare på Landalaskolan anpassad grundskola, står inför ett spännande äventyr. Tack vare ett resestipendium från förlaget Natur & kultur reser de till Peru efter påsk för att studera hur landet arbetar med elever med funktionsnedsättningar.

Barnehagen sørget for eget rom til Axel, som har autisme og trenger pauser og ro. Overgangen til skolen har gått bra, takket være god planlegging.

14 år gamle «Jens» har Downs syndrom. Han har ikke språk, og er mye alene på skolen. En dag vil han ikke gi fra seg iPaden. Da setter læreren hans seg på ham. Nesten hele timen.

Kriminaldebatten missar den viktigaste riskfaktorn bland barn och unga: låg begåvning. Vi behöver sluta att behandla kognitivt sårbara unga som fullt rationella aktörer, skriver debattörer.

Gängkriminella lockar med vänskap för att få elever med intellektuell funktionsnedsättning att begå brott. På Polhems anpassade gymnasieskola i Stockholm har flera elever kontaktats via sociala medier. "Vi behöver mer hjälp och vi förstår inte lika mycket som andra", säger eleven Denise.

Alla kommunicerar, men inte alltid genom tal. En del barn och elever behöver alternativ eller kompletterande kommunikation, AKK. Vad är det och hur kan man använda det i förskola och skola? Heléne Hjert och Johnny Andersson, rådgivare på SPSM förklarar och ger några råd.

Aimee drömmer om en framtid som frisör, men har placerats på restaurangprogrammet eftersom hennes första- och andrahandsval aldrig startade. Samtidigt som Riksgymnasiet i Örebro inte vill tumma på den pedagogiska kvaliteten menar familjen att systemet sviker döva elever som vill välja sin egen väg.