Inkluderingen i skolan är ett spel där insatserna är höga. Barn med funktionshinder tvingas in i mallar och system där de är dömda att misslyckas. Det stöd och den kompetens som krävs för att barnen ska få en värdig skolgång saknas helt och priset vi betalar är högt, skriver Caroline Lagercrantz.  

En påtaglig kunskapshöjning är nödvändig för att Sveriges barn, oavsett funktionsvariation och vilken region de bor i, ska ges samma möjlighet att kommunicera och utvecklas, skriver Fredrik Ruben och Susanna Laurin.

Kenneth Drougge blir ny regionchef för södra regionen. Han har lång erfarenhet av att arbeta i utbildningsverksamheter med fokus på en fungerande utbildning för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning.

De regelverk som skolan har att rätta sig efter är glasklara: i utbildningen ska hänsyn tas till elevers olika behov och ge stöd och stimulans så att eleverna utvecklas så långt som möjligt. Så ser det inte ut i den svenska skolan. Otaliga rapporter visar att barns behov av stöd inte tillgodoses, skriver Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige, mfl.  

Idén om inkludering i skolan ifrågasätts från flera håll. Men är det så komplicerat att ge alla elever en sådan möjlighet? "Alla elever ska vara inkluderade och skolan ska kunna lösa det", säger Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Barn med olika funktionsnedsättningar får inte det stöd eller de anpassningar de behöver och har rätt till i Stockholms stads skolor. Kommunen uppfyller alltså inte sina förpliktelser enligt lag och internationella konventioner.

National Deaf Children’s Society says councils in England cutting educational services by 10%.

Vem vill kallas störd? Låt oss förpassa begreppet språkstörning till historien och istället använda beteckningen språklig funktionsnedsättning eller DLD från engelskans Developmental Language Disorder, skriver specialpedagogen Annelie Westlund.

En enkät till 254 huvudmän och nära 1 000 rektorer ska ge svar på hur det ser ut för elever med språkstörning runt om i landet. Den ska också lägga grunden för att utforma stöd till skolorna.

Överst på hennes önskelista som barn stod ”att inte vara språkstörd”. Hon var trött på att bli tillrättavisad och betraktad som dum. I dag är Anna Båve Schultz ”Flickan med språkstörningen” på sociala medier.

På resurscenter syn arbetar Björn Nyqvist med specialpedagogisk rådgivning mot de som arbetar med elever som är blinda eller har en synnedsättning. Hans inriktning är högstadiet och gymnasiet och områdena matematik, NO, samt IKT och tillgänglighet.

Att göra en konkret skillnad för eleverna genom ökad kunskap hos pedagogerna är en drivkraft hos Hans Kvarnsjö. Hans har i mer än 25 år arbetat med specialpedagogiska frågor och arbetat som rådgivare på myndigheten i mer än 11 år. Frågor som rör elever med synnedsättning och hur lärare kan anpassa lärmiljön för elever med…