En enkät till 254 huvudmän och nära 1 000 rektorer ska ge svar på hur det ser ut för elever med språkstörning runt om i landet. Den ska också lägga grunden för att utforma stöd till skolorna.

Överst på hennes önskelista som barn stod ”att inte vara språkstörd”. Hon var trött på att bli tillrättavisad och betraktad som dum. I dag är Anna Båve Schultz ”Flickan med språkstörningen” på sociala medier.

På resurscenter syn arbetar Björn Nyqvist med specialpedagogisk rådgivning mot de som arbetar med elever som är blinda eller har en synnedsättning. Hans inriktning är högstadiet och gymnasiet och områdena matematik, NO, samt IKT och tillgänglighet.

Att göra en konkret skillnad för eleverna genom ökad kunskap hos pedagogerna är en drivkraft hos Hans Kvarnsjö. Hans har i mer än 25 år arbetat med specialpedagogiska frågor och arbetat som rådgivare på myndigheten i mer än 11 år. Frågor som rör elever med synnedsättning och hur lärare kan anpassa lärmiljön för elever med…

Det kan vara svårt att upptäcka att en elev har språkstörning. Den kan dessutom yttra sig på olika sätt, vilket innebär olika behov av anpassningar och stöd.

Tisdagen den 27 mars bjuder Specialpedagogiska skolmyndigheten in regeringsrepresentanter, skolhuvudmän, intresseorganisationer samt andra relevanta aktörer för att diskutera hur skolsituationen ser ut för barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning.

Hur ser skolsituationen ut för barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning? Läs SPSM:s rapport Villkor i skolan här (pdf).

Allt färre barn med Downs syndrom föds i Sverige. Och för dem som får leva stramas tillvaron åt genom nedmonteringen av LSS. På Sveriges enda kristna gymnasiesärskola, Emanuelgymnasiet i Uppsala, vill man förmedla något annat till barnen. "Vi vill visa att de här barnen har en plats i samhället", säger specialpedagogen Harriet Shaposhnikov.

Gustav Fridolin verkar inte ha förstått allvaret i att ha en skola som lämnar funktionshindrade elever och studenter utan rätt stöd och hjälp, skriver Liberalerna som är oroade över hur läget för funktionshindrade i skolan beskrivs av Myndigheten för Delaktighet.

Allt fler elever med neuropsykiatriska och kognitiva funktionsnedsättningar har det tufft i skolan, blir utmattade eller lider av psykisk ohälsa. Det krävs en stärkt elevhälsa och bättre kunskaper om dessa barns behov, skriver ordförandena för sju funktionsrätts- och vårdyrkesorganisationer.

Det behövs mer klarspråk mellan barn och vuxna. Opratat.se ger stöd i samtal om det svåra och känsliga.

Skolkommissionens förslag saknar ett funktionsrättsperspektiv, skriver Lars Ohly, ordförande Funktionsrätt Sverige i ett svar till utbildningsministern.