Det blir allt vanligare att en elev har flera funktionsnedsättningar, vilket ställer högre krav på att stödet i skolan samordnas, att personalen har rätt kompetens och att ansvariga myndigheter samverkar, replikerar Håkan Thomsson, ordförande Synskadades Riksförbund, och Jakob Larsson, ordförande Riksorganisationen Unga Synskadade.
Unga vuxna med funktionsnedsättning har en lägre utbildningsnivå än genomsnittet. Samtidigt upplever en majoritet av Handikappförbundens medlemmar att skollagen inskränker deras möjlighet till utbildning.
Unga med funktionsnedsättning får en sämre utbildning och har en lägre utbildningsnivå än andra. För att vända utvecklingen behöver skollagen och läroplanen skrivas om, menar Handikappförbunden.
Barn med funktionsnedsättningar utsätts mycket oftare för våld och förtryck än andra barn. Det visar en ny rapport från Unicef om situationen för barn i världen.
Trots löften att familjer med funktionsnedsatta barn skulle få hjälp att hantera de många kontakterna med myndighetspersoner och andra aktörer, som barnens stödinsatser medför, så har ännu inget hänt.
Elever med hörselnedsättning får inte alltid hjälpmedel, som hörapparater och mikrofoner, från landstinget. Vissa landsting lägger ansvaret på skolan. Nu varnar skolmyndigheten för att barn kan bli helt utan hjälp.
Att lägga ner hörselspåret i Östersund är ett stort misstag. Det anser Jan-Peter Strömgren, ordförande för Hörselskadades riksförbund, menar att hörselskadade barn får en klar försämring i sin skolgång.
Inte alla elever med funktionsnedsättning får det stöd de har rätt till i skolan. Därför behöver fler skolor samarbeta med oss. Det skriver Specialpedagogiska skolmyndighetens generaldirektör Greger Bååth i en debattartikel.