Skolinspektionen har gjort en analys av skolors och huvudmäns arbete med jämställdhet, och hur det kan se ut när det fungerar väl och när det fungerar mindre väl.
Vissa saker lär man sig på jobbet men annat ska man ha med sig från skolbänken. Viljan att behålla Handels elitstatus var helt enkelt rätt och glädjebetygen måste motverkas. Det är därför som jag blir bedrövad över nyheten om att antagningsprocessen har svängt som på en femöring, skriver finansmannen Mats Qviberg.
Nu är det inte så att det dräller av kvinnliga friskolestudenter med toppbetyg som misslyckats kapitalt med att kravla sig över 1,25 på högskoleprovet. Anledningen till att andelen kvinnor har rasat är att de med högsta betygen helt enkelt inte skriver högskoleprovet, skriver Pernilla Ström på ledarplats.
Prestationsprinsessorna går ut gymnasiet med 20,0 i betyg, men klarar inte av att komma upp i 1,25 på högskoleprovet. Att Handels väljer ”mångfald” före kompetens är illa – men främst ett underbetyg till svensk skola. Det skriver SvD:s Paulina Neuding.
Statistiken talar sitt tydliga språk: Pojkar och unga män halkar efter i samhället. Det är inget nytt fenomen och det börjar i skolan: Betyg, gymnasiebehörighet, högre studier. Tjejerna bräcker dem i allt. Experterna varnar för riskerna. Men det finns också ljuspunkter.
Många unga män upplever att de inte har med jämställdhet att göra. Och Skolverkets nya rapport kan inte sägas visa annat än att den känslan stämmer, skriver forskaren Fredrik Zimmerman.
På idrottsgymnasiet i Luleå har man startat ett arbete som blivit en återkommande satsning, där eleverna får diskutera machokultur under skoltid. Syftet är att främja bättre värderingar inom idrotten.
Vi lider, bokstavligt, av ett underskott på män på de platser där pojkar förväntas ta steg mot att bli sådana. För det är nämligen så att vissa av oss inte kan växa upp och bli män utan förebilder, skriver Emil Nilsén i en ledare.
Lärare på gymnasieskolan i Pajala utbildas nu i ämnet machokultur. Enligt rektor Fredrik Mäki är machokultur en del av Tornedalskulturen och nästa år involveras eleverna i arbetet. Läraren Eva-Lena Henriksson menar att kulturen nu går ut över pluggviljan bland killarna.
Sociala medier, reklam och en kultur hetsar många att se ut på ett visst sätt. Det är också just utseendet många främst ger kommentarer och komplimanger om när det gäller unga tjejer. Nu är det upp till oss alla att skapa en miljö där alla kroppar får plats.
Samtidigt som unga flickor presterar sämre i skolan förstärker skönhetsideal deras psykiska ohälsa. Zonta International ser med stor oro på utvecklingen och efterlyser nu politiskt krafttag, skriver Margareta Munge, guvernör i Zonta Internationals distrikt 21, Sverige-Lettland.