Kvoterad kurslitteratur? Nationella sekretariatet för genusforskning "jämställdhetsintegrerar". Är borgerliga politiker för fega mot genusaktivister och andra kvoteringsivrare? skriver Sakine Madon på ledarplats.

Detta är del 4 i en granskning av hur genusvetenskapens teorier blir alltmer dominerande på svenska universitet och på många andra områden. Del 1 kan läsas här. Del 2 kan läsas här. Del 3 kan läsas här.

We must tackle the stereotypes that stop women applying for top jobs in higher education. Until then, UK universities will remain bastions of gender inequality, writes Sabrina Spangsdorf, educational analyst for Hillerød Kommune, Denmark.

En förskollärarstudent i Vänersborg fick ny praktikplats efter att ha sagt att hon inte kan arbeta med män. "Jag är chockad", säger handledaren Visar Gerbeshi.

Fler flickor i skolan ger en bättre och tryggare värld. Men 62 miljoner tjejer världen över får aldrig chansen. I stället tvingas de sköta hushållet, gifta sig eller anses inte värda att satsas på.

Att börja i nian. På Skrantaskolan i Karlskoga ligger pojkarna 55 poäng efter flickorna. Håkan får börja i årskurs nio med omprov från åttan och Alexander inser att hans trötthet ligger i vägen för hans ambitioner om att höja betygen.  

Att göra ett urval mellan alla fantastiska kvinnor som arbetat med programmering, kvinnor som ofta fått vänta ett halvt sekel på att få uppmärksammas för sin insats, är förstås jättesvårt. Det finns massor. Men av utrymmesskäl kan jag inte ta upp alla. Att digitaliseringen nu präglar oss alla är ingenting vi kan välja bort. Kanske kan…

Den starka #metoo-rörelsen visar hur viktigt det är att redan i förskolan motverka traidionella könsroller med hjälp av genuspedagogik, skriver två V-politiker.

”Personer i klassen tittar på porr”. När Melly, 12 år, såg sin mammas namn i ett #metoo-upprop blev hon själv inspirerad. Nu har hon startat ett upprop på sin skola.

Svenska 15-åringar presterar över genomsnittet i ett Pisa-test som mäter förmågan att lösa problem. Det är positivt. Negativt är gapet mellan könen, 42 poäng, till flickors fördel. Skillnaden måste skolan ta på allvar, annars får det negativa effekter på framtidens arbetsliv, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, Svenskt Näringsliv.

Hur ska vi få fler tjejer att söka sig till tekniska utbildningar och yrken? Haris Dedic, rekryteringschef på NEVS i Trollhättan och Edisa Sadzak forskningsingenjör och adjunkt på Högskolan Väst bjöd in en grupp tjejer för att försöka få svar på frågan.

De senaste veckorna har en debatt blossat upp om studentrepresentation och akademisk frihet, skriver Henrik Hall i en krönika.