El- och energiprogrammet är den mest könsstereotypa utbildningen i landet. Men på Hjalmar Lundbohmsskolan i Kiruna har man brutit mönstret. Skolverket vill nu veta hur skolan jobbat för att locka fler flickor till utbildningen.
Statskontorets utvärdering av regeringen Reinfeldts satsningar på jämställdhet i skolan visar att det största hindret för framgång var skolans organisation, med kommuner och enskilda huvudmän som ansvariga.
Just nu jobbar Grillska gymnasiet i Uppsala på att bli en av de första hbt-certifierade skolorna i Sverige. Till hösten ska samtliga i personalgruppen ha kunskaper om hbt-frågor.
I en replik till min debattartikel 25/3 om att vi har alldeles för lite forskning om varför pojkar och då särskilt pojkar med invandrarbakgrund, slås ut i den svenska skolan hävdar journalisten Mattias Hagberg att jag ”angriper genusvetenskapen”, skriver Bo Rothstein, professor i statsvetenskap.
Samuel Körner Lilja (KD) frågar sig vad genuspedagogiken egentligen tillför Lunds skolor. Han har självklart rätt i att allas lika värde redan idag är en grundläggande värdering i skolan. Jag är säker på att vi båda anser att detta är en självklarhet, skriver Axel Hallberg, språkrör Grön Ungdom Syd.
Att påstå att pojkar är diskriminerade i skolan är tydligen en väldigt provocerande ståndpunkt. Genom att försöka pressa in alla elever i en och samma genusmall skapar vi i själva verket en skola som är motsatsen till jämlik, skriver Annelie Sjöberg, gymnasielärare, och Joakim Ramstedt, webbredaktör och bloggare.
Att stärka tjejers självkänsla genom att stärka deras egenförmåga är ett enkelt och effektivt sätt att förbättra jämställdheten, skriver den socialdemokratiska gruppen i barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg.
Mansrollen är begränsande och bygger på att inte kommunicera med ord, att inte visa eller prata om känslor, att vara fysisk och praktisk och att inte vara 'duktig', skriver Ida Östensson, Crossing Boarders, Karen Austin, MUCF, och Roberth Maier Ericsson, författare och redaktör.