Den skeva könsfördelningen på gymnasieprogrammen har länge varit ett problem och leder i sin tur till en könssegregerad arbetsmarknad. Vanligast är att tjejerna studerar och arbetar med omsorgsarbeten inom offentlig sektor och att killarna studerar och arbetar med produktutveckling inom privat sektor.
Våra medlemmar kan vara den avgörande faktorn för att unga söker sig till utbildningar som bryter könsmönstret, skriver Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund.
”Internationella kvinnodagen har alltid varit en allvarsam dag för mig, eftersom det finns så mycket att kämpa för”, säger Elisabet Mossberg, grundskollärare och ledamot i Lärarförbundets styrelse. .
Kvinnor i Sverige tjänar alltså minst på att utbilda sig i OECD och därför måste den så kallade utbildningspremien, skillnaden i lön mellan att utbilda sig eller inte, öka för att upprätthålla incitamentet för kvinnor att utbilda sig, skriver Paula Holst, Erik Almqvist och Sebastian Hardin, Moderata Studenter Karlstad.
Enligt statistik från Universitetskanslerämbetet (UKÄ) var 59 procent av studenterna på universitet och högskolor kvinnor under hösten 2014. Och av alla som examinerades i högre utbildning under 2013/14 var 64 procent kvinnor, det vill säga nästan två av tre.
På 17 av 24 gymnasieprogram i Gävleborg är mer än 60 procent av eleverna antingen flickor eller pojkar. Skillnaden mellan könen har dessutom ökat i länet under de senaste 15 åren.
Västra Hisingen tänker införa feministiskt självförsvar i grundskolan. Endast flickor får delta medan pojkarna ska få utbildning i normkritik och hur man beter sig mot flickor. Beslutet andas symbolpolitik och bidrar knappast till en mer jämställd skola, skriver bland andra Pontus Båth (M).
Jämställdhet ska vara ett kunskapsområde som diskuteras med eleverna och som utvecklas i takt med deras skolgång. Det menar de båda jämställdhetsexperterna David Flato och Maria Hulth.