Trots stress och stök så är 92 procent av svenska lärare på högstadiet nöjda med sitt jobb. Det visar internationella enkäten Talis. "Mycket av det man läser om skolan är negativt men uppenbarligen finns det också många som trivs", säger läraren Karl Prembäck.

En överväldigande majoritet av lärare och rektorer är nöjda med sina jobb. Ny internationell undersökning punkterar myten om skolan som arbetsplats.

Många länder världen över inför förbud mot mobiler i skolan. I Finland är det från i höst förbjudet att ha med dem på lektionerna i grundskolan. "Det har blivit långtråkigt på rasterna, det är lite jobbigt egentligen", säger eleven Mikael Kinkki.

En internationell studie visar att nio av tio svenska högstadielärare är nöjda med sitt arbete, trots att 44 procent upplever hög stress på jobbet. Svenska rektorer rapporterar dubbelt så mycket mobbning jämfört med kollegor i andra länder.

"Svenska lärare trivs, men det är till priset av en ohållbar arbetsbelastning", säger Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare.

Fler lärare upplever att yrkets status har stärkts de senaste åren. Samtidigt upplever nästan hälften av lärarna en hög stress i arbetet. Det visar den internationella enkätstudien TALIS 2024, som undersöker yrkesvardagen för lärare och rektorer i högstadiet. Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 avsatt medel för flera åtgärder som kommer att förbättra lärarnas arbetssituation. 

Talis 2024 är en internationell studie som undersöker bakgrund, yrkesvardag och inställning till yrket hos personal, lärare och rektorer i olika delar av skolan. Sverige har tidigare deltagit i Talis 2013 och 2018. Den här nationella rapporten redovisar resultat för lärare och rektorer som arbetar i grundskolans årskurs 7-9. (pdf)

Nio av tio unga, svenska högstadielärare räknar med att vara kvar i yrket om fem år. Internationellt sett är det en hög andel. Men svenska lärare vittnar också om stress och brist på uppskattning.

P4 Göteborg har granskat anmälningar som visar att skolorna är den vanligaste platsen för våldet. Det handlar både om bråk mellan elever och om angrepp mot personal.

Kunskapsbidraget används främst för att anställa personal. Men det är också vanligt att pengarna går till kollegialt lärande. En ny analys från Skolverket visar också att kommuner och skolägare är mindre benägna än staten att fördela pengarna efter socioekonomiska behov.

En sverigedemokrat har polisanmälts för att han fotograferat en kvinna på en förskola där rektorn sagt att det råder fotoförbud. Men något sådant finns inte – i alla fall inte i juridisk mening.