Låga krav på elevers skrivkunskaper i de nationella proven får svidande kritik. "Kraven måste vara högre för att vi ska hitta de elever som behöver extra hjälp", säger specialläraren Inger Fridolfsson.

I Pia Carlbergs lågstadieklass skriver eleverna för hand varje dag. Hon visar och påminner om penngrepp, stavning och språkregler – om och om igen. "Att skriva, sudda och skriva om är tufft i början men trägen vinner", säger hon.

Här beskriver tolv lärare brister i elevernas skrivkunskaper och texter. Citaten är hämtade ur Ämneslärarens enkät som besvarats av drygt 2 450 lärare.

 Stora och små bokstäver blandas huller om buller, vardagsord som cykel är felstavade, punkter saknas och handstilen är oläslig. I Ämneslärarens granskning vittnar lärare om att elever – långt upp i åldrarna – skriver så illa att deras texter blir obegripliga.

Fra 2028 skal 0.- til 3. klasse maksimalt have 14 elever per klasse, foreslår Socialdemokratiet.

Högerextremt klotter på Stockholms skolor har ökat med 140 procent de senaste tre åren, enligt Stockholm stads statistik. På Skarpnäcks grundskola har rasistiska klistermärken och hakkors upptäckts, vilket fått skolledningen att uppmana föräldrar att prata med sina barn om problemet.

Hundratals barn i Norrbotten har omfattande skolfrånvaro och värst är läget i Malmfälten. I Gällivare kommun är var tionde elev i högstadiet borta från skolan mer än hälften av tiden. "Det beror oftast på psykisk ohälsa", säger Ronja Wanhainen i årskurs 9.

Var tredje tjej och var fjärde kille i nian vågar inte räcka upp handen för att fråga när de inte förstår. Det visar en ny enkätundersökning från Stockholms stad.

Lagrådsremissen innehåller förslag om ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till en stark kunskapsskola med kunskapsuppdraget i fokus. Det lämnas också förslag om hur läroplanerna för de olika skolformerna ska göras om i samma syfte.

Det är dags för landets niondeklassare att välja till gymnasiet och enligt Skolverket kan valet skapa stress. Utbudet varierar beroende på var i landet man bor, i storstäderna kan det finns över tusen alternativ.

Regeringen går nu vidare med ett förslag för att stärka trygghet och studiero. Det är välkommet. Forskningen är tydlig: studiero är en av de mest avgörande faktorerna för elevers kunskapsutveckling och här har Sverige betydande förbättringspotential, skriver experten Gustav Blix.