För tio år sedan hade nästan 7 av 10 elever på Mariedalsskolan i Varberg utländsk bakgrund – men det har ändrats efter att skolkartan ritades om i kommunen. Upptagningsområden förändrades och stadieindelningen gjordes om.

Sedan 2014 har Nyköpings högstadieelever som tidigare gick på fyra olika skolor samlats på en stor högstadieskola för att blanda elever med bakgrund.

När politikerna i Borås 2011 stängde den segregerade Norrbyskolan, ledde det bara till en förskjutning av segregationen. När barnen från Norrbyskolan kom till Byttorpskolan, valde många föräldrar där att flytta sina barn till friskolor.

Nedlagda Bagartorpsskolan i Solna byggs nu upp igen och får ett större upptagningsområde, för att barn från olika stadsdelar ska mötas.

På skolor med många elever med utländsk bakgrund och där många föräldrar saknar eftergymnasial utbildning ligger lärarbehörigheten på cirka 60 procent.

I Trollhättan har skolsegregationen exploderat genom åren – men i Uddevalla och Vänersborg har man lyckats blanda elever med olika bakgrund.

Friskolan Musikugglan i Karlskrona var länge segregerad med i huvudsak elever med en etniskt svensk bakgrund, men på senare år har fler elever med utländsk bakgrund ställt sig i kö till skolan. I dag är det 20 procent av eleverna som har utländsk bakgrund.

Flytt av legitimerade lärare, skolnedläggningar och bussning av elever - initiativen för att bryta skolsegregationen har inte hjälpt fullt ut, visar Sveriges Radios granskning. Malmö stad satsar nu på att öppna högstadieskolor i centrum som ska locka elever från hela kommunen. Mellersta Förstadsskolan öppnade för ett år sen.

Ett 60-tal kommuner har de senaste tio åren antingen stängt skolor eller byggt nya skolor, som ett sätt att försöka minska skolsegregationen. Det visar en enkät som Sveriges Radio gjort med landets kommuner.

Enligt en ny rapport har högstadieelever i Stockholms län mer ohälsosamma matvanor än barn i låg- och mellanstadiet. Att behöva vara hemma i större utsträckning på grund av pandemin kan påverka ungdomars matvanor till det sämre.

De senaste 10 åren har eleverna i segregerade grundskolor ökat från drygt var femte till drygt var fjärde elev i landet, enligt granskningen, som tittat närmare på skolor efter faktorer som andel elever med utländsk bakgrund och andel förälder som läst vidare efter gymnasiet. Det visar Sveriges Radios undersökning.

Färre än tio elever har utländsk bakgrund på Lekerydsskolan i Jönköping, medan motsvarande siffra på Österängsskolan är 92 procent. Det är en extremt avvikande elevsammansättning på båda skolorna, jämfört med kommunens snitt av elever med utländsk bakgrund: 25 procent.