För att fler lärare ska orka arbeta länge på skolor i socialt utsatta områden måste arbetsvillkoren bli bättre. Det säger Helen Nilsson som är ordförande för Sveriges Lärare i Halmstad.
Vi Lärares kartläggning visar tydliga exempel på hur likvärdigheten brister i Skolsverige. Följ med på ”resan” här nedan och se de stora skillnaderna själv!
Trots politiska tal och löften om en kompensatorisk och likvärdig skola är det mycket stora skillnader mellan skolor, stadsdelar och kommuner när det gäller andelen elever som inte uppnår gymnasiebehörighet. Detsamma gäller andelen behöriga lärare, visar Vi Lärares granskning.
Rasistiska rop, glåpord om homosexuella och inristade hakkors. Tiotals lärare i de svenskspråkiga högstadierna beskriver en skolvardag med elever som uttrycker sig kränkande eller hatiskt.
En sva-ansvarig, samt systematisk behovsbedömning av vilka elever som ska läsa sva, är några av Husieskolans satsningar som gjort skillnad för undervisningen i svenska som andraspråk, sva.
Den tonårspojke som på en engelskalektion i Landskrona höll ett tal där han uttryckte hat mot hbtqi-personer döms vid Lunds tingsrätt för hets mot folkgrupp.
Det är tydligt att elever som läser sva behöver extra stöd för att lära sig svenska, konstaterar Linda Fälth, professor vid Linnéuniversitetet. Och det är bråttom med förändringar inom sva, menar experterna. Läs Moa Duvarci Engmans ledare ur senaste numret av Skolportens magasin.
Jobb under ett helt år, för 120 kronor i timmen. Med det vill staden ersätta praoplatserna på Grönkullaskolan i Sundbyberg. – Jag tror att det här blir mer "på riktigt", resonerar Ayla Eftekhari (S).
Barn är allt mer sällan ute i naturen. Och de rör på sig allt mindre. Fältbussen i Botkyrka kommun har bedrivit undervisning i naturen sedan 1988 – en undervisning som blivit mer angelägen än någonsin.
Genom att teckna ansikten som avviker från normen vill Julia Wigström få sina elever att se igenom ideal och filter. "Det är ett extremt viktigt ansvar att problematisera bilderna de ser i sociala medier."