Fler nior som gick ut skolan i våras blev behöriga till gymnasiet än läsåret före. Ny statistik från Skolverket visar att 84,4 procent av alla som gick ut nian i våras blev behöriga till gymnasiet. Det är nästan två procentenheter mer än läsåret före.

I denna promemoria redovisar Skolverket statistik över slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 våren 2018. Syftet är att dels ge en beskrivning av slutbetygen utifrån den officiella statistiken, dels lyfta fram de huvudsakliga resultaten. (pdf)

Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolan har ökat med nästan två procentenheter sedan förra året. 84,4 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga jämfört med 82,5 procent 2017. Framför allt är det andelen behöriga pojkar som ökar. Det visar Skolverkets nya statistik som också finns uppdelad på skolor, kommuner och…

Eleverna som lämnade grundskolan i våras stod för ett trendbrott. I årskullen blev 84,4 procent behöriga till gymnasieskolan, en tydlig förbättring jämfört med föregående år.

Flera länskommuner har stora utgifter för grundskoleundervisning jämfört med resten av landet.

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång.

Att börja i årskurs 7 innebär en stor förändring för många elever. Det innebär ofta ett högre tempo, ändrad struktur samt högre krav på eget ansvarstagande. (pdf)

Undervisning om sådant man redan lärt sig. Eller för lite stöd. Presenterad som ”överdrivet ambitiös” eller ”lat”. Steget från årskurs 6 till årskurs 7 kan bli ett bakslag för många elever, visar en ny granskning.

Undervisning om sådant man redan lärt sig. Eller för lite stöd. Presenterad som "överdrivet ambitiös" eller "lat". Steget från årskurs 6 till årskurs 7 kan bli ett bakslag för många elever, visar en ny granskning.

Nu finns officiell statistik om kostnader för kalenderåret 2017. Statistiken ger en fullständig bild av kostnader för förskola, fritidshem, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning.

Kostnaden för landets skolväsende, från förskola till och med vuxenutbildning, landade på 276,3 miljarder kronor i fjol. Det var en ökning med 11,2 miljarder (4,2 procent) jämfört med föregående år.

»En katastrofe«. Organisationer er bekymrede for regeringens folkeskoleudspil, der angiveligt rummer mindre motion og lektiehjælp i folkeskolen.