När tre F–6-lärare observerade en klass i årskurs 9 fick de sig en tankeställare. ”Och glöm nu inte stor bokstav och punkt”, påminde niornas lärare sina elever. "Va? Det där ska de ju ha lärt sig i lågstadiet! Det fick oss att vässa vår egen undervisning om interpunktion", berättar Marie Nylén Petersen.

Kan matteträffar, där niorna får bekanta sig med gymnasiematten, få fler att våga välja naturvetarprogrammet? Det testar man i alla fall i Fagersta där Brinellskolans naturtreor visar Risbroskolans nior att matteklivet inte är så läskigt.

Anna Winqvist går på högstadiet i Landskrona. Det senaste läsåret har hon parats ihop med Ronnie Olsson från näringslivet. Tillsammans har de utvecklat varandra – som adept och mentor.

För en stund sedan direktsändes finalen i frågetävlingen Vi i femman i P4 och nu står det klart att vinnarna är Sofiehemsskolan 5A i Umeå.

120 kronor timmen och två timmars arbete i veckan. Det är från och med denna vecka verkligheten för drygt 40 elever i årskurs 8 på S:t Olofskolan i Sundsvall. "Vi tror på det här kommer att gynna våra elever", säger biträdande rektor Johan Karlsson.

Fortfarande är det bara drygt sju av tio som undervisar i grundskolan som är behöriga lärare. Det visar statistik från Skolverket. "Regeringen måste täppa till de kryphål som gör att obehöriga fortfarande kan anställas på lärartjänster", säger Anna Olskog, Sveriges Lärare.

Totalt finns det drygt 141 000 heltidstjänster som lärare läsåret 2024/25. Antalet lärare i skolväsendet, omräknat till heltidstjänster, ligger på samma nivå som föregående läsår. (pdf)

Andelen behöriga lärare i grundskolan och gymnasieskolan är på ungefär samma nivå som förgående läsår. Det visar ny statistik om pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning.

Ryggen blir rakare och gemenskapen med kollegorna stärks. Fördelarna med att våga protestera är många, tycker grundskolläraren Elle Hellman. Hon anmälde sin skola till Skolinspektionen.

På Hyllie Park grundskola i Malmö har man tagit hjälp av forskare för att förbättra de fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljöerna. Resultatet: ökat välmående och studiero – och en röd tråd genom årskurserna.

Ersängsskolan i Umeå är en av de skolor som lyckats bromsa betygsdippen hos tjejerna. Uppmärksamma lärare och närvaro är två av framgångsfaktorerna menar biträdande rektorn Andreas Stoltz.

Efter pandemin mår flickor sämre och betygen har dalat. Detta mönster syns över hela landet. Skolstrategen Fredrik Strandgren i Umeå menar att frågan måste lyftas nationellt. "Det är väldigt brådskande. Men det som är positivt är att vi redan nu ser att de åtgärder vi sätter in får effekt", säger han.