Svenska åttondeklassare ligger på topp 10-listan bland alla deltagarländer, och eleverna i årskurs 4 har aldrig presterat så bra. Samtidigt ökar klyftorna mellan eleverna och fler tioåringar ligger på den lägsta kunskapsnivån. Hör Johan Pehrson (L) och Amanda Lind (MP). (webbradio)
Å ena sidan: glädjeyra över resultatökningen. Å andra: en tredjedel av eleverna presterar på lägstanivå i Timss. "Jag oroar mig mycket över skillnaderna", säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
Parallelt med offentliggørelsen af den nye Timss-undersøgelse er Vive-forskere dykket ned i de seneste Pisa-data for at se på baggrunden for, at det er gået tilbage for danske 15-årige i matematik, og hvordan eleverne oplever matematikundervisningen
Drengene klarer sig langt bedre end pigerne i matematik. To forskere, der står bag den danske del af ny undersøgelse, gennemgår de opsigtsvækkende resultater.
Forskellen på drenge og pigers resultater i matematik i 4. klasse er fordoblet på fire år. Det viser den nyeste udgave af den internationale undersøgelse Timss, der netop er offentliggjort.
Norske elever på 5. trinn har hatt en liten nedgang i resultater i matematikk og naturfag, mens elevene på 9. trinn ligger stabilt, viser Timss-undersøkelsen.
English pupils have made a strong showing in the latest round of prestigious international tests, maintaining their scores in maths and improving in science, a subject in which they rose to fifth in the league tables.
5.166 elever fra 4. klasse fra alle dele af landet har deltaget i undersøgelsen, der kigger på elevernes færdigheder i fagene matematik og natur/teknologi.
Idag den 4 december släpps den internationella studien TIMSS som redovisar kunskaper i och attityder till matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och 8. Studien visar att svenska elevers matematikresultat har förbättrats, men också att otrygghet och mobbning utgör en av de främsta orsakerna när elever har lägre kunskapsresultat.
Skärmen är vanligare än den fysiska boken vid läggdags för barn från mellanstadieåldern. Det visar en en ny rapport från Internetstiftelsen.I rapporten har de kartlagt skärmtiden för barn mellan åtta och 19 år.
Svenska elever – särskilt killarna – har blivit vassare på matte och det enda som är riktigt säkert är att det inte finns en enkel förklaring till det. Både tiden efter pandemin och själva provens utformning kan ha påverkat.