Drygt en fjärdedel av befolkningen läser vidare efter gymnasiet. De bor oftast i storstadskommuner och residensstäder. Majoriteten av kommunerna med allra högst utbildningsnivå ligger i Stockholms län. Så här ser det ut i Norrbotten:

Idag tillsatte regeringen en utredning som bland annat ska se över ansvarsfördelningen mellan stat och kommun i syfte att stärka kompetensen bland gymnasieelever. Vad skulle ett förstatligande kunna få för konsekvenser? Debatt mellan Anna Ekström, (S) och Jan Björklund, (L). Samtal med Johanna Ringarp, Stockholms universitet. (webb-radio)

Utredningsdirektivet är för snävt. Det anser Sveriges kommuner och landsting, SKL, om regeringens nya utredning om gymnasieutbildningen. "Utredningsdirektiven borde ha en bredare ansats", säger Kenneth Nilsson, ordförande för Utbildningsberedningen på SKL.

Anna Ekström utesluter inte att staten kan behöva ta ett större ansvar. Det ska nog varken kommunalpolitiker eller friskoledirektörer göra heller, skriver Ingvar Persson på ledarplats.

Regeringens besked att utreda styrningen av gymnasieskolan är mycket välkommet, men vi vill att även grundskolan ska ses över. Det mest logiska vore att ge staten ett större ansvar för hela skolan, skriver LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin och Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Mer statlig styrning ska förbättra resultaten i gymnasiet. Det hoppas regeringen som i dag tillsatte en ny skolutredning.

Det är stor skillnad i resultat mellan Stockholms stads olika skolor. Förra året saknade varannan elev på Rinkebyskolan behörighet till gymnasiet när de slutade nionde klass.

Regeringen ska i en ny utredning se över gymnasieskolans och vuxenutbildningens organisation. Målet är en ökad regional styrning. SKL är frågande till delar av utredningens uppdrag.

Regeringen ska utreda hur staten kan ta över delar av ansvaret för gymnasieskolan från kommunerna. LR:s Åsa Fahlén välkomnar idén: ”Jag jublar” säger hon.

Gymnasieskolan håller inte måttet så som den styrs i dag. Det är beskedet från gymnasieminister Anna Ekström (S), som nu låter utreda hur staten kan få ett större inflytande över den. Följden? Större valfrihet för eleverna, men sannolikt svårare att få starta fristående gymnasieskola.

Hver tredje elev i 8. klasse er ikke uddannelsesparat, og ser man på elever med udenlandsk herkomst, gælder det 53 pct.