… till Helena Barrett, projektledare för skolsatsningen inom Forum för levande historia.

Hon tröttnade på att bara ha stora klasser med självgående elever. Därför undervisar Frida Åhlund i Gävle nu också elever på individuellt alternativ.

Jobb på hotell, gärna utomlands. På yrkes­introduktion har framtids­drömmarna tagit fart för Kristina Zeghbi och Jesper Kalinowski.

16 år gammal kom Hossein Bakhtiari som flykting från Afghanistan till Kalmar. Fem år senare tog han examen från naturvetenskapsprogrammet. Nu undervisar han på sina gamla skolor.

Frukost i skolan, rätt att ta en egen paus under lektionen och tydliga mål för varje ämne. Det ger extra energi till eleverna på individuellt alternativ.

God samverkan mellan läraren och studie­hand­ledaren krävs för att eleverna ska lyckas. Det betonar försteläraren Camilla Jönsson.

Andelen har visserligen ökat, men fortfarande är det bara fyra procent av eleverna på språk­introduktion som går på en friskola. Ersättningsmodellen tros vara förklaringen.

Språkintroduktion ska inte vara det enda introduktions­programmet för nyanlända, tycker statliga utredaren Ebba Östlin. "Många kan klara ett annat program om de får studiehandledning", säger hon.

Bara var femte elev som börjar på ett introduktions­program tar examen från ett nationellt gymnasie­program inom fem år. Ytterligare 8 procent får studiebevis. Framgångarna för gymnasiets ”nya” modell har uteblivit.

Nyanlända måste klara grundskolekurserna innan de blir utvisade eller för gamla för gymnasiet. Samtidigt måste lärarna upprätthålla kunskapskraven. "Det blir hur mycket konflikter som helst", säger läraren Åke Rosén.

Det går bättre i matematik och svenska. Det gör att allt fler elever klarar gymnasieexamen inom tre år. Men det skiljer mycket mellan olika program.

Skolverket har tagit fram 51 yrkes­paket som både ska kunna leda till jobb och möjligheter att studera vidare.