Herman Katea är prisbelönt för sitt digitala arbete, men kallar sig ”old school” från början. Nu vill han inspirera andra lärare att följa i hans fotspår.
Vad gjorde jag ens i gymnasiet? Jag minns inte. Än i dag kan jag inte förstå hur jag lyckades klara hela första året och få godkänt i alla ämnen utom engelska. Det säger Elin Höglund som för ett år sedan hoppade av från estetiska programmet med fotoinriktning på en gymnasieskola i Stockholm.
”Norra Latin” är en rysare om den anrika gymnasieskolan, där det sociala spelet och hierarkistriderna är lika spännande som spökhistorien i boken. Möt Sara Bergmark Elfgren, som blivit Sveriges fantasydrottning genom att blanda vardag och övernaturlighet.
När eleverna fick tydliga krav och stöd under lektionerna, ökade motivationen. Dessutom blev både relationerna och betygen bättre och färre hoppade av gymnasieutbildningen. Till och med lärarna mår bättre nu.
Att arbeta med ensamkommande innebär att man har oerhört mycket mer på sitt bord än utbildandet - elevernas psykiska hälsa och oro bland annat. Till detta har regeringen lagt att läraren har att avgöra om en elev får stanna i landet eller inte. Det är orimligt att kräva att vi ska ta det ansvaret, skriver lärare…
En elev på en gymnasieskola i de södra delarna av Jönköpings län stängdes av under större delen av terminen för att ha stört ordningen och påverkat de andra elevernas trygghet. Men trots att Förvaltningsrätten ser allvarligt på de händelser som ledde fram till avstängningen upphävs den nu, på grund av menar att skolan handlat fel.
Lärarnas yrkesetiska råd riktar kritik mot den så kallade gymnasielagen som började gälla i juni år. Enligt lagen måste lärare lämna intyg om elever till Migrationsverket, för att ensamkommande ungdomar som fått avslag på sin asylansökan ändå ska kunna fortsätta sin gymnasieutbildning.
Trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder är valet av studier och yrken fortfarande könssegregerade, visar ett nytt forskningsprojekt från Lunds universitet.
Förra året fick bara en femtedel av alla ungdomar under 20 år i Sverige, som inte påbörjat eller fullföljt sin gymnasieutbildning, hjälp av kommunen. Enligt statistik från Skolverket är detta en siffra som skiljer sig mycket beroende på vart i landet och länet som man bor.
Förra året fick bara en femtedel av alla ungdomar under 20 år i Sverige, som inte påbörjat eller fullföljt sin gymnasieutbildning, hjälp av kommunen. Enligt statistik från Skolverket är detta en siffra som skiljer sig mycket beroende på vart i landet och länet som man bor.