Var tredje elev tar inte examen från gymnasiet. Det visar ny statistik som Lärarnas Riksförbund tagit fram.

Många lärare och elever på gymnasiet känner sig stressade av situationen på skolan. Det leder i sin tur till sjukskrivningar bland lärare och att elever hoppar av gymnasiet, visar en ny rapport om arbetsmiljön i skolan som Lärarförbundet gjort tillsammans med Sveriges elevkårer.

I fjol var det ungefär två tredjedelar av alla gymnasister som tog en examen. En tredjedel – nästan 35.000 elever – lyckades inte ta sin examen. "Vi måste öka kraven ju äldre eleverna blir," säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Efter fem månader hoppade Viktor Robles av Restaurang- och livsmedelsprogrammet eftersom varken lärlingsplatsen eller lektionerna blev som han tänkt. En av tre som börjar gymnasiet tar inte examen efter tre år, visar siffror från Lärarnas riksförbund.

S:ta Ragnhildgymnasiet får inte starta samhällsvetenskapsprogrammet, det slår förvaltningsrätten fast.

Kraven för att få högsta betyg förstör glädjen för gymnasieeleverna, skriver Melissa Alajbegovic.

Regeringen satsar på att stärka introduktionsprogram vid utsatta gymnasieskolor. I vårändringsbudgeten för 2017 föreslog regeringen att 150 miljoner kronor ska avsättas för programmen.

Barn och unga som är placerade i familjehem eller HVB-hem under det sista året i grundskolan klarar gymnasiet sämre än jämnåriga som inte har omhändertagits av socialtjänsten, visar Socialstyrelsens öppna jämförelser för 2017.

I höst ska cirka 110 000 elever välja gymnasieprogram. Det är lätt att bli stressad över gymnasievalet och orolig för att välja fel. Skolverket kommer även i år att informera om gymnasieskolan i samband med gymnasievalet. I år på temat #gymnasiemytologin.

De svenska 24-åringarna som inte har en gymnasial utbildning riskerar att hamna i utanförskap och bli en samhällsförlust på 53 miljarder kronor, visar en ny rapport.

När studentexamen togs bort var motivet att motverka social skiktning. Men valet av skola blir allt viktigare. Det skriver Mathias Bred på ledarplats.

Ambassadpersonal, även icke-diplomater med låg lön, måste betala för att deras barn ska få gå gymnasiet i Sverige. Kostnad: en halv miljon kronor per barn. Lagstiftarna har glömt bort oss, skriver 17-årige Akin Erkiran.