Belastningen på de kommunala gymnasielärarna i Örebro ökar kraftigt. Samtidigt lyfts kompetenta lärare ut ur organisationen för ”omställning”. Facket varnar för en ohållbar arbetssituation.
Kommunernas möjligheter till långsiktig planering leder sannolikt till bättre utbildning än elevernas rätt till gränslös valfrihet. Istället för att konkurrera om eleverna borde kommuner och skolor i en region samordna sina kostsamma gymnasieutbildningar.
Antalet elever som inte har betyg nog för att komma in på gymnasiet har ökat flera år i rad. Hur det blir till skolstarten i höst vet vi inte ännu, men intresset för resultatet är större än någonsin.
Årets upplaga av UngDrive, som syftar till att ge gymnasieelever en inblick i hur det är att driva företag, avslutades på onsdagen i Jönköping. Några av pristagarna var killarna bakom företaget Fikabröderna.
Nu är intagningen klar i Jönköpings kommun och om några veckor väntar en ny värld för närmare 2000 nyblivna gymnasieelever. De kommunala gymnasieskolorna är klart populärare än friskolorna.
Fler elever från årskurs nio ville läsa på sommarskolan i Trelleborg i år jämfört med i fjol. Resultatet blev att tolv elever lyckades läsa in behörighet till gymnasiet.
Antalet sökande till Stockholms gymnasieskolor har minskat i år. Detta i kombination med de nya betygen har sänkt antagningsgränserna för vissa utbildningar. Naturvetenskapliga program ligger högst på önskelistorna medan yrkesutbildningarna väljs bort.
Antalet gymnasieelever minskar i hela landet. Även i Örebro län märker man av nedgången och för att möta den startar länets kommuner ett samarbete, Gysam.
Dagens unga kan och vet mer än tidigare generationer. Därför är det naturligt att Sverige följer sin omvärld och sänker rösträttsåldern till 16 år om Sverige ska kunna behålla tätpositionen som ett innovativt land, skriver forskaren Patrik Lindenfors som anser att brist på kunskap inte kan användas för att avfärda 16-åringars rätt att rösta.