”Lättare att passa in”, ”man får vara sig själv” och att ”känna sig hemma”. Så beskriver elever för SVT om varför de valt just Angeredsgymnasiet. Mellan 70-100 elever byter till skola varje år efter att först ha testat ett annat gymnasium.

Många unga som vill eller skulle kunna bli lärlingar får i dag inte en utbildning som matchar deras mognad, motivation och begåvning. Nu behövs en lärlings­reform, skriver två debattörer.

För tredje året i rad ökar antalet sökande till yrkesprogrammen. Varför? Många välkända orsaker samspelar, men vd. Pontus Slättman på WorldSkills lyfter också fram en ny: – Elever vill bli något som inte kan ersättas av AI.

Utbildningen till plåtslagare på Anders Ljungstedts gymnasium i Linköping har hotats av nedläggning, samtidigt som det är brist på plåtslagare. Genom att låta elever i årskurs ett få betalt på höstlovet för att prova på yrket hoppas branschen rädda utbildningen och få fler att bli plåtslagare.

Andelen gymnasieelever med godkända betyg på nationella proven i matematik på gymnasiet dyker igen. I våras fick nästan 40 procent underkänt, visar nya siffror från Skolverket. – Proven håller för ojämn kvalitet, det blir som ett lotteri, säger Anna Persson, mattelärare i Bollnäs.

Elever som gått yrkesprogram på friskolor halkar efter på arbetsmarknaden – bara drygt hälften har ett stadigt jobb tre år efter examen, enligt en ny undersökning från Skolverket. – Vi kan inte säga säkert varför det är så, säger utredaren Christina Sandström.

Höstterminen 2025 innebär en stor förändring i skolvärden. Kursbetygen byts ut mot ämnesbetyg för ettorna på gymnasiet. SVT Dalarna följer lärare och elever från starten till studenten för att se hur elevernas motivation påverkas av förändringen.

Ett nytt ambassadörsprogram ska stärka samarbetet mellan rektorer och elevkårer i gymnasieskolan. Under ett år kommer utvalda rektorer och elevkårsaktiva fungera som ambassadörer med uppdrag att sprida kunskap och inspirera till ökat samarbete för att skapa tryggare och mer utvecklande lärmiljöer.

Intresset för yrkesprogram ökar. I år sökte nästan 40 procent av eleverna till ett yrkesprogram. Samtidigt växer klyftan mellan populära program och branschernas faktiska behov.

Det är närmare 20 000 unga som riskerar att hamna utanför studier och arbetsliv. Det är inte bara ett personligt misslyckande, det är ett systemfel som hotar Sveriges framtid, skriver Stiftelsen läxhjälpen. 

Vilken skola eleverna går på kan påverka deras framtida plånbok. En ny studie som följt 400 000 elever över tid visar att de som gått på vinstdrivande friskolor i genomsnitt får lägre lön senare i livet än de som gått i kommunala skolor. Särskilt stor betydelse har lärarnas kompetens.