Lina Bengtsson sökte sin drömutbildning – fjärde året på tekniska programmet med inriktning bygg- och anläggning. Men Vänersborgs kommun betalar inte utbildningen.
Andelen Stockholmselever som söker en fristående gymnasieskola minskar nu för första gången. Konkurrensen har gjort att flera gymnasieskolor stängts eller bantar sina programutbud. Trots det gapar många platser tomma i höst.
Nu står det klart vem som ska leda arbetet i Kunskapsförbundet Väst, som det nya gymnasieförbundet heter. Johan Olofson, i dag förvaltningschef för barn- och skolförvaltningen i Lidköping, har tackat ja till tjänsten.
En ny rapport från SKL visar att det går att minska studieavbrotten från gymnasiet. Några av strategierna är bra bemötande i skolan, tydliga mål och betoning på resultat samt att eleverna går på rätt utbildning.
Det går att få många fler elever att klara gymnasiestudierna. Sveriges kommuner och Landsting, SKL, har undersökt vad skolorna som lyckas få en större andel elever att klara gymnasiet gör.
Var tredje elev avbryter gymnasiestudierna helt eller stannar kvar längre än avsett. Nu vill Sveriges kommuner och landsting hjälpa kommunerna att vända utvecklingen genom att lyfta fram framgångsrika exempel.
Från många skolor kommer nu uppgifter om att fler elever hoppar av från gymnasiet. Rektorer och lärare ser ett samband med att många fler valt att gå teoretiska program i stället för yrkesprogram, skriver Laholms Tidning på ledarplats.
Möjligheten för teknikelever att läsa ett fjärde år är tillbaka. Nästa vecka tar 23 gymnasieingenjörer studenten. – Målet är att eleverna ska vara anställningsbara efter det fjärde året, säger Jan-Åke Sundberg, lärare på Karlstads teknikcenter.
Han får inte betalt men är betrodd med nyckel till alla klassrum. På Väståkraskolan i Anderslöv finns en person som alla värnar lite extra om, som får applåder på föräldramöten, som eleverna öser beröm över och lärare ser som en mentor. 70-årige Gunnar Westberg kallar sig resursperson och tänker fortsätta göra en insats på skolan…