Startskottet har avfyrats. Det sista skolåret som alltför länge känts alltför distanserat är äntligen här. I korridorerna trängs elever, nya som gamla. Det är mitt sista år på Lerums Gymnasium och klumpen i min mage som jag ständigt bär omkring på är fylld med längtan och skräck, skriver Pia Efraimsson i en krönika.
Och genast kom jag att tänka på skräckrapporterna om den svenska skolan. Enligt Skolverket har svenska elevers kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse minskat kraftigt sedan början av nittiotalet. Å andra sidan stiger betygen, skriver Ronnie Sandahl i en krönika.
För åtta år sen hade Slottegymnasiet i Ljusdal 15 valbara program. Nu har de tio stycken, och färre nior än förra året sökte sig till Slottegymnasiet i år. – Endast 48 procent av niorna i Ljusdals kommun sökte sig till oss i år, säger rektor Inga-Lill Öjemark.
Nästan samtliga av gymnasielärarna går över till det nya gymnasieförbundet. Endast ett par stycken har valt att inte skriva på för övergång. En trygghetsklausul i det nya kontraktet antas vara en anledning till att motståndet mot att jobba i Kunskapsförbundet Väst har minskat.
Varken Emanuel- eller Sandbäcksskolan i Sjöbo har haft någon spansklärare under höstterminen, trots att eleverna nu är inne på läsårets sjunde vecka. Rektorerna lovar dock att eleverna ska kompenseras.
Elever som byter program i gymnasiet innebär kostnader för kommunen. – Det är ett bekymmer, men man får vara beredd att ta den kostnaden. Det är bättre att de byter än hoppar av, säger Stefan Bäckström (C) ordförande i lärande- och kulturnämnden i Hudiksvall.
Att gymnasieelever byter program så sent att de tvingas gå om ett år kostar svenska kommuner 700 000 kronor per år. Störst antal byten i Sverige gjordes förra året i Hofors.
"Folk var väldigt, väldigt, väldigt fulla. Men polisen gjorde ingenting". Det säger en elev på Heleneholms gymnasium i Malmö, som var med på insparksfesten i fredags då fem personer fick föras till sjukhus.