I dag har utredningen om Fler vägar till arbetslivet överlämnat sina förslag till utbildningsminister Johan Pehrson. Utredningen föreslår bland annat att gymnasieskolan ska kompletteras med nya yrkesprogram för att skapa fler vägar till utbildning och arbete.
Kulturnyheterna i SVT rapporterade om att estetiska program i gymnasiet tappar elever. I inslaget intervjuades lektor Maria Eriksson på Institutionen för bild- och slöjdpedagogik och Erik Albrecht, student på ämneslärarprogrammet.
Kristaller, guldbroderier och blinkande ledtext. En studentmössa kan kosta tusentals kronor. Försäljningen pågår i landets gymnasieskolor – men elever vittnar om säljare som hetsar och använder grupptryck.
Att sluta gymnasiet betyder champagnefrukostar och baler och flak med ljudanläggning, rökmaskin, konfetti och så kallade ”sprutölspaket” om 800 burkar. Och så mössan, som numera kostar flera tusen. När tar det stopp? skriver DN:s Lisa Magnusson.
I Stockholm går 15 procent av eleverna yrkesprogram på gymnasiet, i hela Sverige är det 35 procent. "Det är en enorm skillnad mellan Stockholm och riket. Det är ett problem både för ungdomarna och för arbetsmarknaden", säger skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S).
För 20 år sedan var Kärrtorps gymnasium en av Stockholms största och mest populära skolor. I dag är det en skola som få söker till och som snart ska läggas ner. Hur kunde det bli så?
Av 174 erbjudna platser antogs bara 92 behöriga elever till vård- och omsorgsprogrammet för höstterminen för de halländska gymnasieskolorna. Samtidigt bedömer Skolverket att platserna på programmet bör öka för att klara arbetsmarknadens behov.
Intresset för att plugga vård och omsorg på gymnasiet har minskat i hela landet, men i Varberg är alla 25 platser fyllda den här höstterminen. En orsak kan vara att eleverna får lärlingsanställning med lön i trean.
Konkurrensen om gymnasieeleverna i Stockholm har hårdnat. Men när pilarna pekat nedåt för Kärrtorps gymnasium har Blackebergs gymnasium behållit sin popularitet.
Skolverket har i en studie undersökt hur elever ser på valet till gymnasiet. Studien visar bland annat att många elever känner osäkerhet kring sitt gymnasieval, vilket leder till att de ofta väljer gymnasieprogram som uppfattas som breda och öppna.