Nöjda elever – men desto mer kritiska lärare. Så lät det när Soltorgsgymnasiet i Borlänge testade de nya digitala nationella proven, som en av de första skolorna i landet. "Det har varit mycket stress bland lärare och rektorer", säger biträdande rektorn Philip Landström.

Andelen elever som tar examen från yrkesprogrammen i gymnasieskolan har minskat det senaste året. En förklaring till nedgången är att färre klarar matematik 1.

Andelen elever med examen minskar på 11 av 12 yrkesprogram år 2024. På de högskoleförberedande programmen är examen i princip oförändrad. (pdf)

Ny statistik över betyg och studieresultat i gymnasieskolan visar att andelen elever med examen inom tre år från yrkesprogrammen har minskat. En orsak till denna nedgång är att andelen elever som har blivit underkända i kursen matematik 1 har ökat.

Nya läroplanen för gymnasiet sammanfaller med införandet av digitala nationella proven. Tidskrävande uppgifter – varav den ena skapar frustration i lärarkåren. Towe Falk skriver att Skolverket duckar för lärarnas kritik mot det digitala provverktyget.

Att ersätta yrkesintroduktion med nya yrkesprogram riskerar att få negativa konsekvenser för elever med svåra skolerfarenheter, skriver yrkesläraren Emil Karlsson. Men framför allt anser han att vi måste inse och acceptera att vi är olika individer, men lika viktiga för samhället.

Det viktigaste är inte att elever kommer in på gymnasiet. Det viktiga är att de kommer ut som anställningsbara och aktiva samhällsmedborgare, enligt Kent Andersson som berättar om sina åsikter om det nya yrkesprogrammet.

Andelen som söker yrkesprogram har ökat något inför det här läsåret. Men en utmaning är att få fler unga att välja program där det finns gott om jobb. "Det finns stereotyper och fördomar som påverkar valen", säger Mikaela Zelmerlööw, Skolverket.

Väljer man att fördjupa sig i ett ämne riskerar man samtidigt att sänka sitt slutbetyg när elevens betyg på den högsta avslutade nivån sätts för hela ämnet, skriver Tim Svanberg på ledarplats.

Tuffa tider i byggbranschen gör att få byggelever tar sig ut som lärlingar för att avsluta sin utbildning. I Västerbotten får bara hälften en lärlingsplats.

Drygt en av tio unga mellan 25 och 29 år saknar arbete eller plugg att gå till. "Fruktansvärt tragiskt, säger Kajsa Hallmans, som arbetar med frågan på småländska höglandet i Jönköpings län. Hon menar att det behövs fler sätt för unga att ta sig in på arbetsmarknaden.