År efter år rapporteras om hur kompetensbristen hämmar eller i värsta fall tvingar företag att dra ner. En förklaring är att politiker och företag ser olika på hur akut läget är, visar en ny undersökning. ”Skilda problembilder riskerar att stå i vägen för förbättringar”, säger Mia Bernhardsen, chef för avdelningen för kompetensförsörjning.

Idrottslärarna på Polhemskolan i Lund vill få in psykisk hälsa i styrdokumenten. Den psykiska ohälsan bland unga breder ut sig som en löpeld och ökade kunskaper kan förändra hela samhället. Därför har de dragit i gång projektet ”Dansa för livet” på gymnasieskolan.

Barn ska inte behöva resa miltals över kommungränser varje dag för att gå en gymnasieutbildning som finns på hemorten. Systemet »fritt sök« hindrar elever från att gå i skolan där de bor och tvingar dem att studera där de inte vill studera, skriver Liv Beckström på ledarplats.

Handelshögskolan funderar på inträdesprov i stället för gymnasiebetyg som inträdeskrav. Anledningen är kritik mot skolor som sätter glädjebetyg och på Linköpings universitet märks kunskapsbristen av. "Jag tror betygsinflation kan spela en viss roll", säger rektorn Jan-Ingvar Jönsson.

På fyra av fem inriktningar på gymnasiets teknikprogram ingår inte tillräckligt med obligatorisk matematik eller fysik för att ge behörighet för ingenjörsstudier. Sveriges Ingenjörer uppmanar riksdagen att se till att programmet får de nödvändiga kurserna, skriver Ulrika Lindstrand, ordförande, Sveriges Ingenjörer.

Universiteten gör rätt i att rekrytera på andra och bredare meriter än betyg, skriver SvD på ledarplats.

Snart får länets nior antagningsbeskeden till gymnasiet. I Degerfors har andelen ungdomar behöriga till gymnasiet sjunkit de senaste åren. Förra året var det 36 procent som inte kom in på ett nationellt program.  

Lars Strannegård, det timbroifierade utbildningsdepartementet och skolkoncernerna tycks vara ute efter en skendebatt, skriver Aftonbladets Jenny Maria Nilsson.

”Alla som har gått på Östra, skål!”, ”Alla som har gått på Enskilda, skål!” På de stora festerna under insparken på Handelshögskolan skålades det glatt för de olika gymnasieskolorna i Stockholm och tiotals, tjugotals personer ställde sig upp varje gång. Det skriver Matilda Molander på ledarplats.

Högre lärosäten behöver inse sin hotade position som trovärdiga lärdomsinstitutioner, skriver Pontus Westerholm på ledarplats.

Många gymnasieskolor sätter för höga betyg som inte går att lita på, enligt Handelshögskolan i Stockholm. Så vad göra åt så kallade glädjebetyg? Hör Lotta Edholm, (L), Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund och rektor Lars Strannegård. (webb-radio)