Denna rapport, som har tagits fram av Naturskyddsföreningen, utgör ett viktigt bidrag till just kunskapsläget. Den kartlägger på ett nyanserat sätt kommunernas arbete med LHU samt vilka former av stöd kommunerna anser sig behöva för att utveckla sitt arbete med LHU. (pdf)

Samtidigt som regeringen försöker visa globalt ledarskap i arbetet med FN:s hållbarhetsagenda, Agenda 2030, satsar allt färre svenska kommuner på undervisning i hållbar utveckling i skolan. Trots att det är obligatoriskt sedan 1994. Det visar en ny rapport från Naturskyddsföreningen, som bland annat rekommenderar tydligare statliga riktlinjer till kommunerna.

Ingen vet hur svenska skolors undervisning i hållbar utveckling ser ut eller om den ger några resultat, trots att det gått två decennier sedan det blev ett obligatoriskt inslag i utbildningen.

Ingela Bursjöö är NO-lärare på Johannebergsskolan i Göteborg. Vid sidan av jobbet som lärare har hon i flera år också forskat om hållbar utveckling i undervisningen. Enligt läroplanen ska skolan utbilda för hållbar utveckling. Men vad innebär det? Och vilka är utmaningarna i praktiken?

Skoldebatten tycks understundom ha tagits över av fundamentalister. Nej, inte tradi­tionella religiösa fundamentalister. Men begreppstroende – och de kan ibland vara väl så svåra att hantera. Särskilt när tro omsätts i handling, skriver Olof Franck.

Skolan har svårt att hantera undervisningen i hållbar utveckling. Begreppet genom­syrar läroplan och styrdokument från förskolan till gymnasiet men det saknar ofta innehåll, enligt forskaren Tomas Torbjörnsson.

Lärande för hållbar utveckling måste få genomslag i alla skolor – även i friskolor. Det skriver Emelie Nilsson, ordförande för Naturskyddsföreningen i Malmö.

Undervisning i hållbar utveckling ska karaktäriseras av ämnesöver­gripande samarbeten. Det kan åstadkommas på olika sätt, till exempel med gemensamma rollspel eller paneldebatter.