En ny undersökning från Naturskyddsföreningen visar att både stat och kommun brister i arbetet med att ge skolorna förutsättningar att arbeta med Skolans lärande för hållbar utveckling, LHU. Endast tre av tio kommuner har en strategi för området och staten kräver ännu inte att alla nyutbildade lärare ska ha kunskaper om hållbar utveckling.

Kraftverk som fångar upp fartvind, sjukhus med självskanning, pantåterlämnande papperskorgar. Framtidsidéerna är många i energiprojektet på Hertsöskolan i Luleå.

Tre fjärdedelar av svenska universitet och högskolor har grava brister i sitt arbete med hållbar utveckling inom utbildningen. Många lärosäten har helt enkelt inte tagit högskolelagen på allvar. Där står det, sedan tio år tillbaka, att man ska främja en hållbar utveckling. Nu har regeringen all anledning att agera, skriver företrädare för KTH.

Denna rapport, som har tagits fram av Naturskyddsföreningen, utgör ett viktigt bidrag till just kunskapsläget. Den kartlägger på ett nyanserat sätt kommunernas arbete med LHU samt vilka former av stöd kommunerna anser sig behöva för att utveckla sitt arbete med LHU. (pdf)

Samtidigt som regeringen försöker visa globalt ledarskap i arbetet med FN:s hållbarhetsagenda, Agenda 2030, satsar allt färre svenska kommuner på undervisning i hållbar utveckling i skolan. Trots att det är obligatoriskt sedan 1994. Det visar en ny rapport från Naturskyddsföreningen, som bland annat rekommenderar tydligare statliga riktlinjer till kommunerna.

Ingen vet hur svenska skolors undervisning i hållbar utveckling ser ut eller om den ger några resultat, trots att det gått två decennier sedan det blev ett obligatoriskt inslag i utbildningen.

Ingela Bursjöö är NO-lärare på Johannebergsskolan i Göteborg. Vid sidan av jobbet som lärare har hon i flera år också forskat om hållbar utveckling i undervisningen. Enligt läroplanen ska skolan utbilda för hållbar utveckling. Men vad innebär det? Och vilka är utmaningarna i praktiken?

Skoldebatten tycks understundom ha tagits över av fundamentalister. Nej, inte tradi­tionella religiösa fundamentalister. Men begreppstroende – och de kan ibland vara väl så svåra att hantera. Särskilt när tro omsätts i handling, skriver Olof Franck.

Skolan har svårt att hantera undervisningen i hållbar utveckling. Begreppet genom­syrar läroplan och styrdokument från förskolan till gymnasiet men det saknar ofta innehåll, enligt forskaren Tomas Torbjörnsson.

Lärande för hållbar utveckling måste få genomslag i alla skolor – även i friskolor. Det skriver Emelie Nilsson, ordförande för Naturskyddsföreningen i Malmö.

Undervisning i hållbar utveckling ska karaktäriseras av ämnesöver­gripande samarbeten. Det kan åstadkommas på olika sätt, till exempel med gemensamma rollspel eller paneldebatter.