Elevernas egna röster om psykisk hälsa tas tillvara i ett projekt vid Barn- och ungdomspsykiatrin i Uppsala. "Eleverna vet tidigare än vuxna om varandras problem", säger projektledaren Anja Kivimäki.

Den här veckan börjar höstterminen i de flesta av landets kommuner och hundratusentals barn samlas i klassrummen. Och med dem ett ansenligt antal huvudlöss.

"Elever vet ofta före vuxna när någon i klassen mår dåligt. De kan då stödja varandra och uppmuntra personen att söka hjälp", säger Anja Kivimäki, verksamhetsledare inom Barn- och ungdomspsykiatrin på Akademiska sjukhuset, som leder projektet.

Särskilt begåvade barn får inte tillräckligt med utmaningar i skolan – och så många som 90 procent av dem mår dåligt. För Gunilla och Magnus Olofssons son i Blekinge gick det så långt att han fick en depression i femte klass.

Fler och fler verksamheter hbt-certifieras men certifieringen har fått kritik för att den är dyr. Men fritidsledaren Klara Tusvesson som gått utbildningen tycker det är väl spenderade pengar. – Ska man lägga pengar på någon grupp så är det väl på den grupp som mår sämst.

Vi tillsätter en särskild arbetsgrupp för att stärka arbetet för hbtq-personers rättigheter i världen. Dessutom satsar vi på en kompetenshöjning på utrikesdepartementet inklusive ambassaderna, skriver Alice Bah Kuhnke och Isabella Lövin.

Dåligt betyg i 10-årsåldern visar sig vara en viktig indikator för risken att senare i livet utveckla demenssjukdomar som Alzheimers sjukdom. Det visar två svenska studier.

Nu är det klart att landstingets satsning mot självmord får 15 miljoner kronor att arbeta med. Satsningen ska rikta sig mot elever i årskurs sju och åtta i Stockholms län under tre år.

Det går bra för de allra flesta barn som är extremt tidigt födda när de börjat skolan, visar en uppföljning av barn vid sex och ett halvt års ålder.

På Löddesnässkolan är hälsotanken en bärande princip som sträcker sig långt utanför lektionerna i idrott och hälsa. "Vi har en viktig uppgift att förmedla kunskaper till eleverna om den egna kroppen och hur de kan påverka sin hälsa", säger skolans lärare i idrott och hälsa Åse Freiburghaus.

Det är samhällets syn på hälsa som avspeglar sig i idrottslektionerna, menar idrottsläraren och forskaren Magnus Brolin.

Det larmas och varnas i samhällsdebatten om stillasittande och övervikt ena dagen, och om ätstörningar och osunda kroppsideal nästa. Samtidigt ökar ohälsan bland unga. Det skolämne som tydligast fångar upp hälsoaspekten är idrott och hälsa. Men granskningar visar att hälsan har svårt att finna sin plats.