Nio av tio barn och unga har någon gång det senaste året känt sig stressade över skolarbetet. Och hälften har en eller flera gånger mått dåligt en längre period. Det säger ungdomarna själva i Rädda Barnens rapport Ung Röst 2014.
Barn och ungdomar som läser om andras självmord kan inspireras till att ta sitt eget liv. I Sverige är medierna oftast sparsamma. Men på nätet frodas informationen, något som kan vara direkt livsfarligt för sårbara personer.
Hjälp oss, säger den förtvivlade skolpersonalen jag pratat med, att hjälpa barnen som mår dåligt. Vem ska ta hand om dem? När jag besöker skolor i länet berättar personalen samma historia. Fler och fler barn mår psykiskt dåligt. Känner oro, ångest och stress. De skulle behöva hjälp så att deras problem inte leder till allvarligare…
En grundskola i Karlstad har fått uppgifter om att barn i mellanstadieåldern skadar sig själva. Skolledningen ser allvarligt på situationen och uppmanar i ett mail föräldrarna att vara uppmärksamma på den här typen av problem.
När eleven tog sitt liv i nionde klass hade Marie varit hans lärare i tre år. Tiden före självmordet fanns det gott om tecken på att eleven mådde dåligt. Han vårdades inom psykiatrin och gick i skolan på deltid, berättar Marie.
Det finns mycket starka kopplingar mellan psykisk ohälsa som vuxen och att ha utsatts för våld eller sexuella övergrepp som barn eller ungdom, visar en ny stor studie.
Dryckesleken "Neknominate" som sprids på nätet har fått gymnasieskolor att gå ut att varna elever och föräldrar. Även grundskolor har känt sig tvingade att agera.